Dags för ”mixerbordet” igen. Med radions program ”Sommar” förvandlas P1 för en dryg timme varje dag till musikkanal, tal blandat med musik. Intressanta program med intressanta personer och - musik. Inte så vanligt i den kanalen.

Jag älskar talade program, lyssnar helst till pratkanalen P1. Men jag älskar också musik, dvs BRA musik. Vill alltså höra både och. Tyvärr går det idag knappt att förena utan hörselskador... eller åtminstone stressreaktioner. Sedan 10-15 år tillbaka (kanske ännu längre…?) sänds musiken ut med mycket hög volym i förhållande till talet.

Jämför t.ex med tv-programmet Mästarnas Mästare där inledning och jinglar dras på så till den grad att man måste sitta med fingret på volymknappen för att det inte ska bli plågsamt för öronen. När det sen pratas igen måste man höja igen till normal nivå. Teknikerna på radio och tv har numera överlåtit åt lyssnarna att själva reglera volymen! Därav mitt ord ”mixerbord”.

Det är som ”skvalradion” i P2:s barndom, när man förutsattes lyssna mer till musiken än till mellansnacket. Det var ju så nytt. Pratet blev till en meningslös utfyllnad mellan låtarna, och på många arbetsplatser gick radion i bakgrunden för musikens skull. Ingen lyssnade till orden emellan.

Nu hör det kanske till saken att jag HÖR väldigt bra. Och då blir onormalt hög volym direkt plågsamt. Hörselskadade Husbonden är mer tolerant.

Vi sitter ofta till bords när Sommar börjar och det blir jag som sköter "mixerbordet". Höjer volymen vid talet, och sänker vid musiken, höj och sänk, höj och sänk… armen går i ett till radion. Ganska irriterande, men ingen idé att klaga hos SR eller SVT ty så har man bestämt. Basta! Vem bryr sig om kunden. Det är väl jag som är gammaldags förstås, men i så fall är vi rätt många i landet som är gammaldags. En majoritet kanske…