Nu är vår lilla Sigrid fyllda 13. Gårdagen firades som brukligt med att Vännerna kom, dock utan broder Toste som tragiskt gick bort för en månad sedan. Årligt födelsedagsfoto ställdes således in. Sigrid har ju hedrats med egen film här i bloggen och det smäller högre. Inte saknas det samtalsämnen nu när man ses...

-----------------
Lilla Huset är i djupaste sorg över den fasansfulla massakern i vårt grannland. Följer varje sändning från Oslo, tar del av vad som skrivs och sägs. Stämningen hemma är mycket dämpad, det känns tungt att gripa sig an olika projekt. Tårarna tränger fram flera gånger om dagen.

Vi tänker på och känner med alla som drabbats av skräck och förluster. Imponeras och förundras över alla hjältedåd som rapporteras. Förfäras över angreppet på demokratin och arbetarrörelsen. Samt överväldigas av norske statsministern Jens Stoltenbergs förmåga att stå upp för norska folket i denna svåra stund. Lilla Huset har fått en ny idol.

Läser dock inte många rader om massmördaren som person. Bryr mig inte om varken uppväxt eller ”hur en sådan som han tänker”. Viktigast är det han faktiskt ställt till med. Något så oerhört att man har svårt att ta det till sig.

Lilla Huset störs också grymt av att massmedia både nämner och skriver hela hans namn alldeles för ofta. Journalisterna tycks plötsligt ha tappat förmågan till variation, de kunde sagt gärningsmannen, massmördaren, missdådaren, den misstänkte… what ever, bara inte rapa upp detta långa avskyvärda namn gång på gång. Här i bloggen ska det åtminstone inte hamna! Aldrig någonsin.

Namn framhåller man på aktningsvärda personer som ska hedras, inte på ynkliga illgärningsmän av denna kaliber. Störs dessutom av att bilderna på honom visas alldeles för ofta, både i tv och tidningar och därtill alldeles för stora. Detta är rent stötande. En som gjort sig skyldig till så vidriga handlingar ska – om alls - visas med små bilder i förnedrande situationer, typ inne i polisbilen – inte de förhärligande självporträtt han lagt ut på sig själv på Facebook.

Det finns mycket att fundera över vad gäller orsak och verkan i vårt öppna samhälle, lagar för vapen och bombingredienser. Det är ingen tvekan om att illdåden i Oslo var politiska. Hoppas att många nu inser att politiken är viktig, att det faktiskt är allvar och inget trams. Kanske kan medierna lära sig att behandla politiska spörsmål med större seriositet än att som hittills framställa åsiktsskillnader som löjliga spektakel.

 

Erika

30 juli 2011 12:08

När det hemska kablades ut i tv-rutan kunde jag inte greppa allt. När jag sedan fick höra om Utöya var det som om hela jag stannade av invärtes. Man tänker...det finns väl ändå ingen som kallblodigt kan göra det den vidriga människan har gjort, men det kunde det. Det tog flera dagar innan jag kunde fungera någotsånär igen, hela den egna vardagen blev riktigt avskalad.

När jag läser vilka krav han ställer skulle jag kunna skrika rakt ut, ställa krav...han..ställa krav...han har förverkligat all sin rätt i samhället. Läste också att han hade Headset på huvudet under masskjutningen på Utöya med musik från någon film....vilken kommer jag inte ihåg nu...men det var mäktig enligt svinet, och därmed triggade i gång hans sjuka hjärna. När jag idag läser nyheterna och ser vad mer han tänkt göra blir jag mer än mörkrädd. Är det så här vår värld skall ser ut i fortsättningen? Om vi såg alla sjuka hjärnor som passerar oss i det dagliga livet, kan jag garanterar att vi aldrig gick utanför dörren mer.


I nästa vecka ska jag åka ner till mitt Blekinge och hälsa på. Ska bli roligt att komma dit ner igen, det är trots allt min gamla hembygd. Det som drar mest är mitt föräldrahem.

Önskar dig en fortsatt fin sommar.
Vinkelevink

http://mintidmittliv.bloggplatsen.se

Margus

30 juli 2011 17:03

Ja, avskyn inför denne vettvilling och hans vansinnesdåd förenar oss sannerligen. Fint att höra av dig igen, hoppas du mår bra för övrigt. Ha det så gott i Blekinge!

 

Ruth

30 juli 2011 16:11

ETT STORT GRATTIS TILL FÖDELSEDAGSVOVVEN, VOFF, VOFF, VOFF. Filmen är så fin, roligt att den blev gjort och så fin sedan. Synd inte brodern fick vara med denna dag. Tror att Sigrid kommer att fira sin 14 årsdag också.
Det finns inte ord för vettvillingen som gjorde allt detta hemska i Norge.
Mina familjer i Norge drabbades med 1 död och 2(bröder) klarade sig från Utöyas massaker, så det har varit tunga dager.

Ha en fin helg vännen !

http://bernamis.bloggplatsen.se

Margus

30 juli 2011 17:06

Stackars dig och de drabbade. Det är tungt, grymt och så jävla onödigt. Har tyvärr inte hunnit/orkat runt bland bloggvännerna för att läsa.
Ja, Sigrid själv säger att hon ska bli 18;-), men man vet aldrig vad som slår till...
Ha det gott, du också!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...