”Sommartider, hej hej…” Gyllene Tider.

Dags att dra fram klockan igen, då.

Det bryr sig vädret icke om… minus 5 i natt, och nu snöar det.

Snön lägger sig.

Isvindar drar runt Lilla Huset. Promenaden frös inne.

Sov med gott samvete kongressdimmorna av mig efter lunch.

Sommartid – signifikant för vår tids stress. Så brått att vi vrider fram klockorna.
Inte kunna vänta… eller låta Tiden ha sin gång. Nej, framåt, framåt.
Effektivitet. En timme längre dagsljus på sommarkvällarna.
Jag var emot det. Det var jag. I början, då 1980.
’Förvirring är första steget på väg mot något nytt.’
Nu har man vant sig. Är på väg.

Finnes alls någon mening att vrida klockan tillbaka?

Vi har sommartid större delen av året. Sju månader, till långt in i oktober.

Kan vi inte bara låta det få vara så… och sluta upp med att vrida klockorna hit eller dit, rucka på rutiner och vanor, stressas av alla klockor man glömt.

Nu tycker jag att vi låter sommartiden övergå till att bli normaltid.

”Lysande! Engagerat… befriande… klassiskt och modernt… ljuvligt!”

Orden är Göran Perssons (gamle statsministern), vilka jag snappade upp i bakgrunden direkt efter Håkan Juholts bejublade linjetal på sossekongressen. Dagens höjdpunkt.

- Herregud, det här har jag aldrig varit i närheten av, svarade Persson på Expressens fråga om Juholts retoriska nivå.

Ja, alla var knockade, journalisterna också. Göran Greider (Dala-Demokraten) var t.ex riktigt omtumlad och sa att ”ett sånt här tal har kongressen inte hört på 25 – 30 år”. Vilken himla tur att valberedningen inte följde alla tyckares förslag och gissningar.

Ingen – jag säger INGEN annan - hade kunnat hålla ett så fantastiskt, inspirerande, skickligt, engagerande och roligt tal. Inte Östros, inte Österberg, inte Mikael Damberg och definitivt inte Veronica Palm eller någon annan av alla de som varit på tapeten. ”Gôbber och kärringer! Huk er i bänkera, för nu ladder han um”

Håkan Juholt är en stark agitator, 'en rekti sosse'. Och en slagkraftig socialdemokrati med luft under vingarna är en garanti för att få stopp på högerns vansinnigheter. ’Herr Reichfeldt’ har all anledning att vara nervös...

Juholt tog i när det gällde det mesta, kanske tydligast mot pensionssystemet: ”För oss socialdemokrater är det viktigare att se till att fler kan jobba till de blivit 65 år, än att fler ska jobba till 69 år.” (Tack för detta!)  Han markerade mot dagens hårda egoistiska samhälle där marknaden sorterar oss efter köpkraft, mot barnfattigdomen, mot utförsäljning av gemensam egendom och framhöll genomgående jämlikheten som värdegrund för människosynen.

Ja, det var dagen i ett nötskal i Lilla Huset. Och ändå hann Husbonden hämta färska grenar till fågelvoljärerna medan jag tog en lång härlig promenad med Sigrid ute i vårsolen. Vilken underbart rolig helg!

-------------------

Håkan Juholts hela tal (62 min) kan ses HÄR (rekommenderas för intresserade) samt läsas HÄR. Hans presskonferens HÄR var också lysande. I skrivande stund avtackas Mona Sahlin på kongressen, rörande och värdigt en statsminister. Snyft.

Halleluja, frälsar'n är kommen. Sossarnas nye partiledare Håkan Juholt valdes idag ivrigt påhejad av Lilla Huset som önskar lycka till på färden.

Säga vad man vill, med Juholt vid rodret blir politiken både roligare och livligare. Det förvånar inte om människors intresse för politik (läs: samhällsfrågor) skulle öka tack vare honom. Vilket behövs.

Medierna har då inte räknat ut sossarna. Av den enorma uppmärksamheten framgår att journalisterna även räknar med en återkomst. Dock retar jag mig särskilt på det eviga ifrågasättandet av Håkan Juholts bristande ”regeringserfarenhet”. Vem frågade t.ex efter regeringserfarenhet när Alliansen tillträdde? Hur lång erfarenhet av regeringsarbete hade de vid tillträdandet 2006…? INGEN ALLS.

Snaran dras nog åt en smula för ’Herr Reichfeldt’ vars nya partisekreterare Arkelsten gång på gång gör bort sig vid vanliga intervjuer samtidigt som hans populäre finansminister Borg offentligt diskuterat sin förestående avgång.

”Nu är det dags att ställa vagnarna i cirkel och skjuta utåt”, som Eric Sundström (S) uttryckte saken i radio.

Dagen till ära firades i Lilla Huset med smörgåstårta till lunch och våfflor lagom till valet av Juholt. Man har inte roligare än man gör sig. Vi ser framtiden an med tillförsikt.

Härom kvällen var jag i Marrakech, Marocko, med Resebyrån. I kväll på Antikrundan i Kalmar. Enkelt att resa med TV... I helgen, med start fredag deltar jag på sossarnas kongress via Kunskapskanalen. De sänder direkt - nästan hela kongressen. Kongressprogrammet finns hos S - HÄR.   (klickbara bilder)

Valet av Håkan Juholt (fredag) och dennes tal (lördag) vill man inte missa. Likadant med Carin Jämtin. Intressanta är också de allmänpolitiska diskussionerna däremellan. 

Kunskapskanalen sänder enligt följande:

Fredag 25 mars 13.00 – 18.00

Lördag 26 mars 09.30 – 17.30

Söndag 27 mars 09.00 – 15.00

Viktiga punkter

fredag  13.30 Mona Sahlin inledningstalar
           16.45 S väljer partiordförande, Håkan Juholt är föreslagen
lördag  10.00 Nye partiordföranden Håkan Juholt håller sitt linjetal

TV:n kommer att stå på i Lilla Huset... bergis. Detta är minst lika viktigt som Vinterstudion. För en sann socialist är det viktigt att det går bra för sossarna.  Kul helg väntar således.

Idag lämnade den siste nymfungen från i somras barndomshemmet för vidare äventyr hos kompisar i Årnäs. Deras nymfpojke (som också kom härifrån) hade just blivit änkling. Hans flickvän blev plötsligt sjuk och dog för ett litet tag sen och nu behöver han sällskap. Som tur var hade vi denna kvar pga. en felriktad tå. Han/hon har bott ihop med nymfflocken hela tiden. Nu flyttar han/hon vidare till ny flock. Hej då, lille Nuffe. Lycka till!   (klickbara bilder)

Äntligen fick jag smaka smörgåstårta också. Husbonden äter såna där på jobbet lite nu och då, men eftersom man inte kan beställa dylika för enbart två pers blir jag alltid utan. Nu var jag så sugen så tillfället gav sig självt. Underbart.

Och trots att vi var jätteduktiga på att ta för oss blev det kvar en stadig bit till i morgon. Lunchen är räddad.

Kvällens sista cappuccino intas till detta inlägg. Snart dags för sängen. Mycket sömn att ta igen så här 'dagen efter' uppladdningsvakan.

När jag nu varit igång med mina filmklipp senaste tiden har jag kikat runt lite på min You Tube-kanal. Funktionen ’insikt’ visar t.ex var i hela världen folk har tittat på mina klipp.

Här ska poängteras att mina filmer ses av en MYCKET BLYGSAM SKARA ehuru med stor spridning i världen. Vad sägs t.ex om Sverige, Marocko, Algeriet, Tyskland, Bulgarien, Grekland, Finland, Norge, Nordamerika, Alaska, Brasilien, Turkiet, Syrien, Pakistan och Indonesien. Mest kvinnor. Världskändis är väl för mycket sagt, men ändå… Tekniken är fantastisk.

Värmedynan och jag har en längre tid haft ett intimt samarbete. Har suttit på den, legat på den, lagt den mot låren, vaderna… you name it. Tillsammans har vi (kanske) betvingat stela och krampande muskler så att man så smått börjar fungera. Kämpigt. Vinterns halkor och iskylor äro grymma. Stela muskler ska tänjas... men då pajar ryggen… Ett moment 22.

SVT:s serie’ Huset fullt av hundar’ är faktiskt riktigt trevlig och vettig. Efter två avsnitt kommer alla farhågor yttrade av diverse förståsigpåare och veterinärer på skam. Mentalt stabila hundar tar ingen som helst skada av att hälsa på hemma hos en familj över någon natt. Ingen dum serie alls.

Noggranna val av familjer och hundar. Hyfsade tips på sysselsättning för hundar ges också samt värdet av hundmassage som i kvällens avsnitt. Många hundägare lär sig vettigheter här. Jack russel-bröderna Hjalmar och Helmer var mina favoriter. Fem hundben är mitt betyg.

Sparvhöken fastnade i häcken efter en misslyckad pilfinksattack. Vi hörde ett väldans prasslande i häcken som löper utmed voljären samtidigt som ett gäng tjattrande pilfinkar flydde åt alla håll. Sedan sågs hur höken mödosamt kämpade sig upp från sin prekära situation nere i häcken, inklämd mellan voljär och staket. Skamset skakade han av sig förtreten och flaxade iväg. Vi tyckte nog att det var liiite rätt åt 'den lede dråparen'.

Go'natt bloggosfären.....ZzzZZzzzzz  zzzZZZzzZzzZ

Vem haver här gått fram? Kvällsrundan med Sigrid bjöd på en riktig gåta.

Dessa spår har vi inte sett förut. Två likadana efter varann. Och ytterligare två, mindre tydliga, före dessa båda. Fotot togs med blixt nu på kvällen varför de långa kloavtrycken på den bakersta spårstämpeln inte syns lika tydligt, men de finns där... jag lovar.

Björn, slog det mig. Exakt som en björn. Fast mycket mindre. En minibjörn...? Eller grävling... hurdana spår lämnar de...? Ingen aaaning. Storleken framgår kanske på bilden nedan i jämförelse med en vanlig tändare, c:a 1 dm lång.

   Klicka för större bilder

Spåren finns i trädgården där det ligger lite snö kvar, alldeles intill husknuten. Dags att kolla inhägnaden, om något är trasigt. Vem? Vad? Varför?  Tror aldrig vi får något svar på detta mysterium.

Det går långsamt fram men det går ändå fram… Ett av mina (mångåriga) projekt är en liten receptsamling av våra favoriträtter. Med egna bilder. Lätt gjort, tycker somliga. Kanske det… men inte om man först när maten är uppäten – eller ligger halväten på tallriken – tänker att… ojdå, skulle visst fotat det här. Så tiden går… år efter år.

Ett ganska nytt tillskott på Lilla Husets meny är fiskgryta med curry. Och nu var jag smart. Fick fram kameran medan grytan ännu puttrade på spisen. Sen är det för sent, när bordet är dukat och hungern tar överhand. Provköket meddelar att det smakade himmelskt och hela huset doftar Indiska Magasinet.

Klicka på receptet så blir det lite större.