Nationaldagen firades i den bästa av världar - hemmavé - i naturen. Solen står oss bi mest varje dag även om temperaturen växlar något. Trots försommaren en hygglig temp på drygt tjugo grader. Vi njuter av fåglarna, tama och vilda, av kor och kalvar som strövar runt tomten. Pustar ut efter gårdagens rusch. Funderade en stund på att åka till Byns Nationaldagsfirande med kortege och musikkår (skulle också varit kul), men... naej, skönast hemma.

Har därtill filmat en starunge som satt i holköppningen och blev matad. Stararna börjar bli klara med häckningen. Enstaka ungar kvar här och där. Trots störning av 'skatslyngeln' i våras har vi haft fyra häckande par. Det är så fantastiskt att sitta vid dammen och se trafiken av starar, ärlor, trastar, småfåglar, ladusvalor och tornseglare. Paradisiskt, rent av.

Varje år slår dagliljorna i dammen ut precis lagom till just 6 juni. De startade med en utslagen i går. Idag kom hela flocken igång. Får nöja oss med den gula färgen, men det kunde varit kul med blågult till dagens ära. Men den blå irisen är för sen för detta. Heja Sverige!

I går eftermiddag sa vi unisont att; nu ska det ske. Garageplan jäser varje vinter så att vi ibland inte får upp dörrarna. Dåligt underarbete för 20 år sen medför att saltning och spett tillgrips årligen för att komma ut med bilen. Vi hade tröttnat. Samtal ringdes...

Vän med hjullastare lovade komma på förmiddagen och gräva ur. Jisses, då behöver vi makadam till fylle… Ortens Åkeri, som egentligen saltar grusvägar nu, lovade hänga av aggregatet och hjälpa oss med leverans i ottan. Milt uttryckt med kort varsel… jättegulligt. Husbonden lyfte upp en kabel som låg rätt igenom hela området.

Lastbilen dånade in med makadam i ottan, lägg bakom lagården – tack och bock och himla snällt. Liv och rörelse hela dagen. Hjullastaren anlände och grep sig an uppgiften – skicklig som tusan. Gammalt skulle upp, tippa bakom lagårn. Nytt skulle i. På med ytgrus och släta ut – tusen tack! Husbonden iväg för att hyra en padda (markvibrator). Körde med den, vattnade och si… det blev riktigt hyggligt. Lånades bonde med traktor för att lyfta paddan på släpet, iväg med den. Hem igen för att gräva ned uppdragen kabel och koppla in. Klart till kvällningen. Kallar jag pådrag.

För övrigt går jag till portalen flera gånger om dagen för att få mig ett rus. Mirakulösa dofter från utslagen kaprifol. Vi har två sorter, en tidig och en sen, och de avlöser varann. Så nu går man i ständig extas en tid framöver. Hänryckningens tid, ja... Och klematisen klänger så frejdigt på farsturäcket. Är riktigt etablerad i år.

- Här är dom ju!

Här kom den svenska sommaren med stora kliv. Vi lämnade med språng nyss uppdukad midsommarlunch vid dammen när korna nalkades. Vi måste ju hälsa dem välkomna. Hela hjorden var i rörelse. Sommaren råmade med kraftiga stämmor, blanka kalvar skuttade och försökte hålla jämna steg. Och granntjurarna ropade tvärsöver bäcken.

Våra hjärtan fylldes av rörelse och vällust inför denna syn. Väninnan och jag log på kapp och även 'Husbönderna' förmådde inför denna mäktiga syn också lämna sina tallrikar för en stund.

Hastigt och lustigt hade Vännerna ringts in till matjesill vid dammen, så hastigt påkommet att vår enda burk sill kanske inte skulle räcka. Men vädret var oemotståndligt. Som gjort för lite midsommarkänsla. Utan det stänk av vemod som annars hör midsommar till inför vetskapen att ljuset vänder. Nej, vi har ännu en knapp månad kvar med allt ljusare nätter. Sillen räckte och Vännerna hade med sig jordgubbar (svenska). Så perfekt alltihop.

- Jag kan ju inte lova att korna har kommit ut då, men det är på gång, sa jag i telefon. Och lyckan stod oss bi. Därtill fick vi sällskap av ett par grodor under lunchen. Grodor som dök med ljudliga plask i dammen, grodor som skuttade med stora hopp över gräsmattan och grodor som parkerade sig vid våra fötter på uteplatsen för att vila. Idyllen visste inga gränser. För att inte tala om när alla nymferna duschade kollektivt för oss under stoj och glam under en lätt skur. Alltmedan syréner och azaleor doftade himmelskt.

Artrostån ömmar. Dagen var en pärs. Vi snubblar över skor i hallen. Så nu är man rikt försedd. Det var MBT-dag hos Ortopedservice på sjukhuset i Lidköping. MBT har återuppstått. Bäst förse sig i tid. ’Elin’ representerar i hela landet. Åker som en skottspole, än hit – än dit. Hon kom som utlovats med ett antal modeller. Prova, prova, prova och gå, gå, gå… Skorna är för dyra för att göra misstag.

Har använt MBT i sju år. Klarar mig inte utan den speciella MBT-svikten. Kör med två modeller parallellt, ett par för vandring, ett par för ’representation’. Behövde nu två nya för att hinna gå in dem innan de gamla ger upp.

En utgången modell var särskilt stabil och erhölls för halva priset. Efter mycket om och men passade en ny modell med iläggssulor. Så nu är man förmögen innehavare av fyra par MBT. Plus ett par dito vinterkängor som förut klämt och ej kunnat användas men nu stått till sig (!) och känns bra… (ett mirakel). Tankar på sandaler gavs upp. Framremmen tryckte rakt på artrosknölen – otänkbart. Ett bekymmer mindre...

Azaleorna utanför köksfönstret är med i bloggen varje år. Kan inte låta bli dem där i kvällssolen.

Det krävs inte mycket för att trigga ett hamstersinne. Det räckte med några ord på radion om att det nog blir dåligt med dill i år. Genast stod DILL på inköpslistan. Så har man bundit ris åt egen rygg… här står de och väntar på nedklippning. Behovet är ändå inte stillat. Fortsätter tills ’ladorna är fyllda’… hehe. Det ska tusan vara utan denna förträffliga krydda.

För övrigt är visst bloggen rena arkitektblaskan just nu... Denna gång besågs nybyggda hyreshus i Grannbyn. Sällsynt bara det. Och med fyra ettor!! Därtill hade de pressat hyran bättre än i nybyggda ’skyskrapan’ i vår egen kommun. Måste alltså beses.

Små men väldigt ljusa och trivsamma lägenheter, centralt vid stora genomfarten. Till och med korridorer och trapphus var enastående ljusa. Läckert färgsatta huskroppar i glada, lugna och varma färger – mina favoriter. Lyckat. Stora helkaklade men fönsterlösa badrum. Trendigt öppna planlösningar, vilket innebar att köken utgjorde del av vardagsrummen. Tyvärr små och dunkla kök längst in mot husets mitt – utan fönster. Och ja… kök, förresten… Kallar det kokvrå snarare. Kanske är det priset man får betala för att få tak över huvudet i dag? Till rimlig kostnad.

På väg till Grannbyn häckar årligen en familj kanadagäss vid gårdens damm. Redan fem gåsebarn där.

Giv oss vårt dagliga regn.

Innevarande period med dagliga skurar börjar påminna om fjolårets sommar. Trivs gör dock löjtnantshjärtana som står i brand ute i perennarabatten. Hängande harkrank hämtade kraft inomhus i köket. Häggmispeln blommar kort och intensivt, tappar i ett snöfall omedelbart blombladen. Vi gläds åt tio nya guldfiskar i dammen. Akvariet har åter fått stimrörelser tack vare ett femtiotal nya tetror. Vi kunde lätt köpt det dubbla. Kommunens ’miljönisse’ gjorde sista kollen på vårt installerade reningsverk. Grannar tittar in då och då för att följa spektaklet, vilket idag resulterade i ett muntert möte vid avloppsbrunnen.

Pådrag i kvällningen. Husbonden plånbok var borta. Puts väck. Han var iväg och tankade några dunkar gräsklipparbensin när jag tog mig en lutare i tv-soffan. Innan jag vaknade till liv hade han både kommit hem och klippt gräset med den åkbare. Först vid halvelvatiden i kväll upptäcktes förlusten.

Det blev till att ringa Lanthandeln där han tankat. Kunde den ha blivit kvar på disken? Sen ut och leta i garaget, i bilen, över hela trädgården och Parken. Tur det är sommar och ljusa kvällar. Snälla goa lanthandlar'n Kjell ringde tillbaka efter några minuter. Då hade han slängt sig på cykeln och kvistat iväg till butiken och funnit att… den INTE var där. Så himla gullig är han!   Vid den tiden på kvällen! In på internet, kolla kontot - inget uttaget, och sen ringa spärrservice. Sagt och gjort alltmedan Husbonden irrade runt i mörkret.

Anslöt strax till drevkedjan. Förnyat sök i garaget och si… där var den. Klurigt och svårupptäckt ställd på högkant å gräsklipparsätet. Pladask föll den när sätet skulle lyftas. En lättnadens suck, och friden återställd. Körkortet räddat samt några kontanter, men… nytt bankkort erfordras.

Sens moral: arbeta aldrig utomhus med viktiga saker i fickorna!

------------- 

På tal om bankkort så anlitas aldrig mer uttag i automaterna. För min del. Blev av med kortet en gång. Automaten snodde det – helt utan orsak. Det var dagtid, så banken gick in och plockade ut det, men… en gång räckte för mig - det kunde ju varit helg... Numera tas alltid 'russlepengar' för plånboken ut i samband med inköp i butiker. Ingen risk för s.k skimning. Personal tillgänglig. Folk runt omkring. Säkrare än ett hål i väggen där man inte vet vem som står bakom.

Ikväll kom regnet. Ingen vår klarar sig utan regn. Särskilt skönt efter gårdagens hetta. Och det strilar så milt och gott till alla växter i naturen. Dessvärre kan inte regnet råda bot på den tjälbränna som vårens köldknäpp ställt till för blåbärsris och granhäckar i omgivningen vilka nu står bruna. Riktigt trist att se.

Hoppas nu att alla törstande får sitt i hänryckningens tid. Hägg och körsbärsblom har slagit ut och den skira grönskan tätnar. Så vackert att det nästan gör ont att se. Ändå måste man titta... och verkligen SE, för att smälta intrycken och ladda batterierna.

På bôggda hölls flera växtmarknader idag och folk vallfärdade till dem alla. Vi också. Fick tag i allt vi ville ha: femtungor, lobelior, lavendel, flera sorter tagetes men glömde... husarknappar. Nästan viktigast av allt. Vi får rycka ut igen en dag. Fick också tag i den gamla favoriten sibirisk vallmo och gör förnyat försök med nejlikor. Vi brukar aldrig klara dem, men tredje gången gillt...

Husbonden har fyllt balkonglådorna på farstun med obligatoriska tagetes. Älskar dem. Och man blir så glad varje gång man kommer ut på farstutrappen. Så varför sluta med ett vinnande team.

-------------

På tal om vinnare... så höll jag in i det sista på simhopperskan Anna Lindberg i Mästarnas Mästare som ledde i finalen men blev slagen i ärlig fight av Magdalena Forsberg. Gladast var jag över att cyklisten Bernt Johansson inte vann. Han har varit sist i nästan varje tävling under säsongen men klarat sig kvar genom nattduellen där han fick smeknamnet Kobran. Han visade sig ha en riktigt låg moral - vilket nattduellen kan inspirera till.

Bernt Johansson tänkte enbart på vinst och kunde helt kallt välja dem som verkligen förtjänade att gå vidare. På så vis skickade han ut Malin Ewerlöf Krepp ur kampen på ett tidigt stadium. Det är inte rättvist att de som förtjänar att tävla om titeln Mästarnas Mästare kan slängas ut av den som ligger sämst till. Bara så. Av en slump. Men denna säsong hördes flera deltagare tänka högt om saken, och många instämde i att den som är på väg att åka ur bör välja den som ligger näst sist så att de duktiga kan tävla vidare. Fair Play.

Men... vad Anna Lindberg imponerat. Hade inte en aning om att simhoppare kan vara så vältränade och sega. Det var riktigt kul att följa.