Är man helt humorbefriad när man inte ser det roliga i en hoper feta gubbar i nån tv-reklam (tror jag) som försöker spela fotboll i knähög gyttja där dom till slut simmar omkring?

Är man en riktig tristnisse när man inte ens drar på mun åt skämten på kiss-och bajsnivå i dagens vuxenprogram i TV? Trots att dom gapar så mycket dom orkar för att övertyga en… och publiken skrattar snällt som om dom hade betalt för det…

Nä, tacka vet jag marsvinspicknick som man inbjöd till i Marsvins-Magasinet:

"Alla välkomna, med eller utan marsvin" står det. "Tag med något att sitta på och det du vill äta och dricka. Vi bjuder på något gott till marsvinen samt ordnar med någon aktivitet samt gurkätartävling".

Visst låter det härligt. Fel sida av landet för min del, bara.

Våra gullenassar fick melon idag… mmmmummms, sa dom. Vände ryggarna åt mig och ägnade sig koncentrerat åt godsakerna där även skalen försvann."

Håller på ryssarna som just i detta nu möter Spanien. Dom har till skillnad mot di svenske bevisat att dom verkligen har i fotbolls-EM att göra. Ja, jag hoppas ryssarna vinner hela EM förresten. Hoppas, hoppas, hoppas…

Att slippa ha med glasögonen på promenader är skönt, men gör fotografering till ett vågspel. Tofsvipan var tio meter bort och zoomen för svag men ofta gör beskärningen 70 procent av jobbet. Såg inte ett dyft när jag brände av mot henne i kohagen... hoppades bara att spotmätningen gjorde sitt jobb. Anade bara ett blurrigt gräs på den lilla bildskärmen. Kisade och syftade i förhållande till en dominerande grästorva och hoppades på det bästa. Gissa om jag gapade av förvåning vid datorn.

frukt- och bärsallad med vit chokladsås, receptet för 2 pers nedan:

Salladen

1 banan i grova skivor

4 stora jordgubbar delade i kvartar

1 kiwi delad i fyra klyftor, skivade

(man kan förstås även lägga till annan frukt eller bär
t.ex ananas som vi skulle lagt till om jag kunde äta det)

2 msk svart vinbärssaft (koncentrat) över detta

Värm salladen en minut i mikron eller i foliepaket på grillen

Chokladsåsen

2 dl vispgrädde kokas upp

dra kastullen från spisen och tillsätt

100 gram hackad vit choklad som smälter under omrörning

Som tilltugg muffins eller annan mjuk kaka.

Här är en som är alldeles uppåt väggarna fel i tillvaron. Sniglar ska vara på marken och glida om kring i sitt slem. Inte klampa omkring uppe på husväggar. Här har vi alltså en streber som tänkte komma upp sig. Ett tilltag han bittert fick ångra i detta Jantelagens förlovade land; "Tro inte att du är något". Följaktligen är han spolad till den miljö där avskum som han hör hemma. Så det så.

Passade på att sitta en stund i solen på eftermiddagen. Idag åkte markiserna INTE ner genast när solen visade sig, det var såå välkommet med solfläckarna inne. Kunde också njuta en stund på uteplatsen av solvärmen i ansiktet trots att det ännu blåser lite.

Nymferna gjorde sammaledes. De hade samling i voljärens solhörn och lät vinden svepa i sina tofsar. Ja, alla utom Mellis och Pärlvit som har bestyr i Eget Hus med inte mindre än fem ägg... undra på att de har pyssel.

En 'sån där' dag igen. Släppte in städarna i pappas lägenhet kl. åtta. Utfodrade marsvin och fåglar i nämnd ordning, sadlade apostlahästarna och gav mig av för en timme. Ringmärkte Pappis fyra ungar medan Husbonden städade alla voljärer. In i duschen, en snabbmacka, iväg till Plågis för att förlora bästa tuggtanden (kände trots god bedövning en svag molvärk när rötterna släppte… uärrrk). Låste efter städarna. Tänkte handla mat också med fick brått hem till värktabletterna.

Torr i munnen. Ingen dryck eller skölj på närmare två timmar. Somnade över Sudoku under väntan på mitt cappuccino…mmm. Drog till Byhålan för koll av städningen samt inköp. Marknadsafton. Trevligt med klungorna som samlades i solen vid Byhålans egen Fontana di Trevi. Avstod från minglet denna gång, bad att få återkomma nästa månad.

Hemma väntade coleslaw och prinskorv, glada voffar, Allsång samt sist men inte minst Morden i Midsomer. Får nog ta ny värktablett till natten.

Åhej, vad det blåser. Lite tjatigt är det, men med rätt kläder ganska uppfriskande. Nu skulle man varit vid havet och njutit av vågorna. Tänk, vad härligt! Istället går man här som en inlandskrabba på västgötaslätten och kommer inte loss. Städningen av pappas lägenhet har skjutits upp tills i morgon på grund av sjukdom men sen klämtar frihetens klockor. Den städningen lämnar vi bort men firman ska ju släppas in och jobbet kontrolleras.

Nä, för oss räcker det med fågelstädningen som också skulle skett idag. Men vi tog LEDIGT. Husbonden hängde med på grusvägsracet i vind som både lyfte och bar. Nu får fågelhuset vänta ett par dar, för i morgon får jag en tand utdragen. Får och får förresten… detta är inget jag bett om. Allra bästa tuggtanden är utom räddning och jag sörjer den redan. Har försökt tugga på andra sidan men det vill sig inte. Hur ska det gå…

Har ägnat några dagar åt nostalgisk tankeflykt. Njutit av Rolling Stoneslåtar från ’the early sixties’ Tittat i pappas bilderböcker om Göteborg från alldeles väldigt svunna dar. Fann äntligen en sysselsättning där jag inte genast försöker omsätta det mottagna i kreativt skapande, utan faktiskt bara TAR EMOT. Nice.

Skrattar ännu åt gårdagens satirprogram i P1, Public Service, där en imiterad miljöminister Andreas Carlgren sa: "vi måste SÄNKA bensinpriset rejält, annars tar ju den jävla oljan aldrig slut."

Varför målar nästan inga husvagnsägare om sina rullande hus förresten? Såg just en röd husvagn med vita knutar på tv och tyckte det skulle vara riktigt fint med fler. Det är ju för tjatigt att alla ska vara vita. Har folk ingen fantasi eller… det kanske är förbjudet…?

Vilken cirkus för ingenting... Ja, vi var faktiskt inte särskilt oroliga. Som Skogsfrun så klokt påpekade så var vi ju av med det, men ändå...  Ringde upp ansvarig tjänsteman hemma i bostaden, trots helgen. Ett mysterium hade ju inträffat och han var involverad. I högsta grad.

Han var hur tillmötesgående som helst och svaret satt han också inne med: badkaret hade trots allt flyttats till äldreboendets källare (vilket jag misstänkte). Karet är således i hamn och vi slipper se det guppa på Byhåle-ån. Nu slipper vi medverka vid hämtningen också.

Ett tungt bekymmer som ingen ville befatta sig med är plötsligt puts väck. Hur kan ett hundrakilos sittbadkar bara pysa ut genom dörren sådär..? Därtill måste någon ha monterat av delar för att lyckas. Men jag ska ta det från början…

Pappas lyxiga badkar blev snart en visa på bygden. Att han aldrig fick använda sitt efterlängtade kar för 30.000 pistoler är tragiskt i sig. Efter hans bortgång undrade alla vad vi skulle göra med det. För oss blev det en extra börda. Sittbadkar är ingen dussinvara och vi orkar varken annonsera, telefonera, demonstrera eller leverera. Vi ger hellre bort det - gratis.

Erbjudandet gick till kommunens äldreomsorg som efter visst grubbel accepterade. Det kunde placeras på rehabavdelningen till glädje för flera.

- Se nu till att dom betalar bra, tyckte någon från hemtjänsten till oss. (Tänk att många har problem att se kommunägt som en gemensam tillgång. Som nu inte skulle belasta skattebetalarna. Konstigt.)

Plötsligt säger kommunen nej till det schangdobla erbjudandet…(!!!!) "njae… underhållet och så…". Suck… Karet kändes plötsligt blytungt. "Men vi kan ha det i vårt förråd tills du hittar någon som…"

Husbondens ögonblickliga snilleblixt gav nytt napp inom tio minuter. En friskvårdare insåg karets värde. Hon kom, såg, segrade och ringde tjänstemannen om broschyren samt vaktmästaren (svågern) så att alla skulle känna till det. "Flytta inte karet, jag hämtar det på tisdag". Alla nöjda och glada. Tills idag. Alles ist weg, weg, weg… 

Vid en kort titt i lägenheten upptäcktes det spårlösa försvinnandet. Neeej, friskvårdaren hade inte hämtat det och vaktmästarn som hon såg i helgen lämnade inga nya besked. Bekymmersamt. Och helg…  

Ser nu för min inre syn hur badkaret guppar iväg på Byhåle-ån och hur Pappas badkar verkligen blir en visa i hela bygden för resten av våra liv…fniss, fniss. Vi kanske aldrig blir av med bekymren för detta badkar…

Midsommarnatten är ljus och klar såsom dagen själv trots alla moln och skurar som passerat revy. Hundgårdshundar ylar i fjärran. Parasollen är hopfälld i blåsten.

Festen är över, sill och nypotatis äro avsmakade, jordgubbsfrossan verkställd. Samarin.

Hundarna hade ingen bra dag, uppförde sig mycket illa och blefvo en prövning för oss alla. Panodil.

Vännerna har återvänt till sitt hem. Kvällen avrundad med den fantastiska tv-filmen Chocolat, för första gången sedd i sin fulla längd och i ett sammanhang. Upprymd. Firar med några extra After Eight. Fågelhuset är låst och vita duken tvättad och upphängd. I morgon börjar resten av våra liv.