Idag ringmärkte vi årets första nymfungar (nymfkakaduor). Visst har vi tittat i holkarna och följt utvecklingen, men det är nåt visst när man plockar upp dem och gör en närmare koll.

Thomas med Lili & Sussi har matat upp sex ungar och det verkar som vi får se annorlunda färger denna gång.

Topsy och Pappi har fem ungar, grå respektive lutino.

Båda kullarna är födda 2 maj.

De är tre veckor nu.

Lutino är en gulvit variant som är populär. Hos lutinoungar är ögonfärgen som röda vinbär.

Efterhand mörknar dessa till svartvinbärsfärg.

När man tittar ner i holken väser ungarna och vaggar hotfullt i sidled. De gör även små utfall för att skrämma bort inkräktaren. Väsandet används också när de tigger av föräldrarna.

När Husbonden äntligen övertygats om att det inte var HAN som skulle agera fågelskrämma var han med på noterna. Inhandlades en styck dito och hängdes upp på voljären vilken tidigare var "slagfält" för höken. Fast vi inte sett Fulingen på länge var det lika bra, tyckte jag. Och fiiin är den, där den sitter strategiskt utplacerad vid inflygningssträckan från fältet. Funderade ett tag på att sätta den inne i buren... Vilken chock det skulle blivit för Den Phule när han precis skulle till att dyka... men då hade väl fåglarna byggt bon inne i huvudet på Skrämman.

Tycker faktiskt den pryder sin plats.

---

Nu har vi bestämt att Sommaren har börjat och låter fåglarnas utgångshål vara öppna över natten från och med nu. Nymferna har fått två holkar till. Utomhus. Det blir nog lite för tätt inne. Och Isabell som längtat sååå efter egen holk var alldeles till sig i trasorna över de små husen. Hon klättrade runt dem, låg på taken och tittade in i hålen. Åh så spännande det var... inte upptaget än! Frågan är vilken kille hon ska få med sig dit. Det var allmänt upplopp en stund, ALLA var där och besåg de nya bostäderna. Det var riktig trängsel och runt dem surrade sebrafinkhanarna som flugor, de ville också titta och bygga.

---

Nya holkar har också sparvpapegojorna fått. Utomhus även där. Och hej vad livat det blev. Dom har tjattrat hela eftermiddagen och håller på även nu i skymningen. Bråkar om vem som ska titta först, och välja först. Hur ska detta gå, dom som brukar gå in först av alla om kvällarna...

Här presenteras ett gäng "uschlia" bilder under värsta möjliga förhållanden: flaxande vingar, ösregn, disigt, genom dubbla nät... Kunde inte bli bättre men... nymferna mådde prima!

De kastade sig ut i regnet och satt framåtlutade på grenarna med stjärtar i vädret och vingarna utbredda som vore det korsfästning. Länge.

Ett effektivt sätt att få in vatten under fjädrarna har jag förstått. Sedan vidtog putsning, efter var och en sin fason.

...framskrider enligt agendan. Stillsamt nu... efter en serie rangstrider mellan pojkarna. De två yngre killarna finner det orättvist att det bara finns två (!) holkar uppsatta. Surast är Lillis (bilden), som vill Mycket! Nu finns dessutom bara EN lady ledig eftersom Thomas har fått TVÅ damer i sin holk. Stollaprov!

Det ska sättas upp ett par holkar till, men vi har väntat tills Pappi skulle få upp över öronen att göra med egna ungar (det har han nu) så han inte orkar ta sig såna brösttoner mot de andra som har gjorde ett tag. Tack och lov har det varit mest vingfäktning - inget grövre våld.

Dom har nu slutat ruva efter "inprogrammerad" tid och fyra ägg kunde plockas bort från holken med två damer. Det går åt rent gruvligt med mat. När frukosten är serverad bänkar sig föräldrarna vid var sina matskålar och bara lassar in, mun efter mun så de är alldeles grisiga om näbben. Och sen ner i holkarna för matning där det väser* från fem respektive sex ungar.

Här gros litervis med fröer och mosas tre kokta ägg både morgon och kväll. Utöver detta rivna morötter, gröna ärtor, gräs och maskrosor mm.

* Så låter nymfungar som tigger.

Det vi numera benämner Fågelhuset, vilket just nu rymmer en bra bit över hundra fåglar, var från början inget mer än ett gammalt spannmålsmagasin, mycket stabilt och välbyggt.

Många idéer om dess kommande användning passerade revy, fotolabb var en dröm men den föll i takt med digitaliseringen. Tur det, nu har man ju fotolabb i datorn. Hobbyverkstad var nästa tanke. 

Detta hindrade ju inte att vi inredde en hunddusch i byggnaden. När man som vi då hade fyra robusta hundar i knähöjd började det bli jobbigt för Mattes rygg att ligga på knä i vår egen dusch och sköta deras hygien. Drömmen var en dusch i bekävm arbetshöjd. Sagt och gjort.

Hanna "Gammelklok" som nu är död, poserar i den då nya duschen. I midjehöjd för Matte, med duschdraperi och andra faciliteter som hör en dylik hörna till, kaklad vägg, riktig plastmatta i botten, lös halkskyddsmatta, hyllor för handdukar och schampo -  allt inom räckhåll. Den blev även idealisk för enklare avspolning efter tuffande i leriga åkrar etc. Flera bekanta blev imponerade och planerade egna duschar. Nu har vi bara två hundar men lyxen känns precis lika nödvändig.

Sen fåglarna flyttat in i spannmålsmagasinet är duschen dagligen igång som tvättplats för fågelbadkar och slabbande med vatten vid groning av fröer. Där tvättar vi också begagnade reden och holkar. En investering som fick betydligt fler användningsområden än vi först kunde gissa. Bingo.

fröer förstås (fink- & kanarieblandning, två sorters parakitblandningar och duvblandning)

samt i häckningstider, som nu:

grodda fröer

äggpulver "speciale"

hackat kokt ägg med majsgryn

hirskolvar

(allt överstrött med kalk och vitamin)

utöver detta populära tillägg som:

gröna ärter (som på bilden)

rivna morötter

gurkskivor

salladsblad

eller

söta äpplen.

Särskilt tilläggen är eftertraktade. När skålarna förbereds fylls fågelrummen med förväntansfullt kvitter vilket ger en glad och stimulerande "arbetsmiljö" för Husbonden och mig. Kanarierna som är särskilt nyfikna hänger tätt intill på nätet och följer uppmärksamt varje moment i tur och ordning. På bilden är framfusiga Orange framme och tar för sig (namnet efter färgen på ringmärkningen).

Utöver det som syns i bild ges även de uppskattade maskrosorna, våtarv, gröngräs och annat som har högsäsong nu. Snart serveras knippen med omogna fröer på strå som t.ex älggräs, timotej, ängssvingel, rajgräs mm.

... våra fröskålar i denna meckapär av egen uppfinning. Alla fågelägare vet att tomma skal ofta skymmer prima frön i botten på fröskålen och för att slippa slänga dessa blåser man bort skalen. Med många fåglar blir blåsandet påfrestande. Detta sköts nu av "fröblåsen" kopplad till dammsugare modell äldre, som kan blåsa utåt i baken. Skålarna stoppas in i byxbenet som är fastsatt nedom tv-rutan (hänger innanför) - ungefär som på labb. Underlättar betydligt. Skräpet trillar ner genom botten i en spann.

... på voljären på hela NIO dagar! Blåa bärnätet kanske var lösningen... Flera tips anlände från läsekretsen bl.a att öka avståndet till yttre nätet med en halvmeter. Detta är nu till viss del infört med bärnätet upptill. Långsidan blir svårare eftersom vägen går intill. Tvi vale om bondens traktor skulle fastna i nätet och dra med sig hela härligheten... Som gjort för en mardröm.

Fågelskrämma var ytterligare ett bra tips som ej arrangerats ännu. Operation Övertalning pågår eftersom Husbonden inte är förtjust i idén. Försöker förklara att det inte är HAN som ska hänga där;)

Fladdrande aluminiumbitar är också ett tänkbart arrangemang och fullt möjligt. Sparas till etapp II.

Kanarierna njuter nu varje dag i sitt uterum. Lapar sol, badar i karet, plockar knoppar på buske och träd och matas med gräs och maskros. Är så duktiga och ordentliga  och går in själva varje kväll. Måtte Fulingen hålla sig borta.