Det finns de som aldrig ger sig… Måsfinken 'Tuffe' är en av dem. Under försommaren upptäcktes att han inte längre kan flyga. Sånt händer ibland, de skadar sig och råkar ut. Men den här hade en livslust av sällan skådat slag. Knappast sjuk, alltså.

Han fick problem när vi storstädade och tog ner en del väggnät och bytte grenar. Hans ’vägar’ försvann. Men nu har han blommat upp. Björkarna därinne med grenar långt ner på stammarna erbjuder en fantastisk ’spiraltrappa’ för honom att ta sig upp i. Varje morgon inne i fågelhuset fann vi honom alltid i toppen av samma björk – hans favoritplats. Småningom lärde han sig hoppa från ett träd till ett annat där grenar hängde ner och möttes. Och han klängde ivrigt i hirskolvarna som sattes upp.

Klicka för större bilder

En dag fanns han inte längre på den vanliga platsen. VAR? Vad hade hänt. Jo, han hade utökat sina domäner. Han satt och flirtade med en liten dam borta hos risfåglarna. Ser man på. Kul.  

Sen såg jag honom hoppa ut genom utgångshålet… VA! Han hoppar väl bara inte ner på marken och blir kvar där, tänkte jag. Näedå. Han följde sin ’hoppstig’ ett par meter ut i voljären och kan numera njuta både regn och sol när han känner för det. Klurig ’denna där’. Och så klok. Vet sina begränsningar och gör inget överilat. Han TÄNKER.

Samma kväll försvann han igen. Efter en halvtimmes spejande bland löven återfanns han, sittande i hos risfåglarna i innersta delen av rummet. Med sin flickvän! Aha, han har lärt sig använda ännu en björk. Har därmed full rörelsefrihet över hela rummet och möjlighet att gå ut. En del ordnar det för sig…

Man blir så glad av att följa de små vännernas öden och äventyr. Se hur de löser problem i svårigheter. Finner livsglädje och mening trots handikapp.

Och så följetongen om grävlingen… Just när vi trodde oss ha överlistat den lille lunsen var han i morse tillbaka under verandan. Efter två dygn ute i regnet ville han väl in för att torka upp. Flyttade helt sonika bort en av plattorna och grävde sig under kompostnätet. Haha, tänkte han då, mig lurar ni inte! Har börjat fästa mig vid den lille gårdstomten som patrullerar trädgården om nätterna. Ibland ses vi för en kort stund innan han vädrar oss och smiter in i dunklet. Undrar om det var en grävling folk såg förr när de trodde på hustomtar...?

En västgöte på köksgolvet igen. Sällsynt stilig sådan, Doris, 10 år. Gammaldags kraftig typ, perfekt päls, rejält huvud med vacker profil och rart ansikte. Hennes kompis ettåringen Lotus, en kinesisk nakenhund med päls, var också en trevlig bekantskap (fast han skvätte på vedkorgen). Mysigt med hundar under bordet igen för några timmar.

Husbondens brorsdotter med familj kom på hastigt besök i går - med 'gammelmor' ;-). Trevligt och speciellt eftersom det blir så sällan (långt avstånd). Längesen! Sist vid sågs var för sex år sedan.

Bjöd på middag förstås. Lyckades dock bränna vid såsen nåt såpass. Räddade smaken genom snabb åtgärd, värre att sedan få kastrullen ren. En vidbränning av detta grova slag har jag nog aldrig förut gjort i hela mitt liv. Citronsyran kom väl till pass.

Bilderna blev rätt slarviga, men får duga. Otur med vädret, knäppte av i all hast vid avfärd innan regnet brakade loss på nytt. Nakenhunden var en ny bekantskap. Lite spindelapa över den ;-) eller... papillon på långa ben.

En dag utöver den vanliga rutinen. Först kom Grannen förbi och utbytte senaste nytt. Sen det långväga besöket och slutligen ett längre telefonsamtal. Lite avbrott från OS-febern, alltså.

Då jag återkommande rapporterar från kompisens sjuåriga kamp mot Försäkringskassan måste jag lägga ut en berättelse jag hittat hos RESURS (20 juni 2012), nätverket som jobbar för Respekt för Sjuka och Utsattas Rätt i Samhället. Enligt uppgift sägs det vara en berättelse från en FK-handläggare. Sanningshalten kan ej garanteras, men den måste spridas. Efter att ha sett många avslag på nära håll tror jag på skribenten. Så här måste det vara.

CITAT:

Sanningen om Försäkringskassan – Kommentar från en anställd

" Hittade detta meddelande på Facebook. Skribenten skriver att försäkringskassans jurister ändrar i dokumenten och sjuka nekas sjukpenning. Jurister och handläggare gör det inte på eget bevåg utan order kommer från högre ort. Hon kallar sig Monica och skriver:

Jag jobbar på Försäkringskassan och jag har berättat i tidigare inlägg om mina arbetsuppgifter som handläggare. Nästan inga personer har trott på vad jag framfört. ”Det kan inte vara sant” har jag bara fått höra! Nu visar det sig igen att jag tyvärr hade rätt.

Jag har berättat om att mina chefer tvingat mig att konsekvent neka sjukpenning och sjukersättning. Mina chefer vet att sjuka oftast inte orkar överklaga. Jag uppmanar ALLA som får avslag att överklaga till domstol. Begär att få ut samtliga underlag! Kontrollera om sjukintyg och läkarutlåtande har ändrats ! Jag vet att det är fler av försäkringskassans jurister och handläggare som ändrar i tex läkarutlåtande för att avslag ska kunna motiveras. Hur sjukt är inte det?! En jurist ska man kunna lita på, om det förtroendet försvinner vad har vi då kvar?! Juristerna och handläggare gör INTE detta på eget bevåg utan order kommer från högre ort.

Jag har framfört mina synpunkter om denna oestiska hantering till Sture Hjalmarsson i försäkringskassans ledning, men han har ännu inte svarat trots flera påstötningar under 2 år. Adriana Lender har försökt under 1 år göra sig av med mig med motivering arbetsbrist. Tyvärr så gick inte den luringen tack vare hjälp från facket.

Om Ni sjuka ska få en rättvis och korrekt bedömning måste ledartrojkan hos oss på försäkringskassan bytas ut. Vi behöver också en regering som är mer lyhörd och inte behandlar de sjuka som ohyra. Jag mår jättedåligt på jobbet som jag tvingas utföra. Jag har jobbat på försäkringskassan i över 30 år. Tidigare var jag mycket stolt att jobba här, nu skäms jag jättemycket !

Jag har sökt flera andra jobb men eftersom jag är över 60 år vill ingen anställa mig. Många unga personer har redan lämnat försäkringskassan i protest. Hur långt ska det behöva gå innan denna skuta sjunker till botten. Jag ser med glädje fram emot ett regeringsbyte. Jag tror det är den enda vägen till storstädning av vårt nuvarande inhumana och sjuka sjukförsäkringssystem genomdrivet av moderaterna.

Obs jag heter självklart inte Monica (påhittat namn för att slippa repressalier och hämndaktioner från min arbetsgivare) . Jag har inspelade samtal med mina chefer på försäkringskassan som vem som helst kan få lyssna till. Där framkommer det tydligt att de vill att jag ska neka våra ”kunder” ersättning på ett väldigt elakt och utstuderat sätt.

Man kanske då blir lite mer ödmjuk och fundersam vad som egentligen sker i det dolda på försäkringskassan när man lyssnat på inspelningarna. Personer på försäkringskassan som vill lyssna är välkommna. Vi kan träffas på Försäkringskassan, Klara Västra Kyrkogata 11 ”Uggleborg” Rum 30. Skriv ditt direktnr 010- eller mailadress i ett svarsinlägg så kontaktar jag dig om dag och plats.

Fler från ledningen är också välkomna att komma och lyssna. Jag hoppas att detta kan leda till ett bättre arbetsklimat för mig om mina kollegor. Samt ett stopp på vår dolda agenda. Jag blir väl avskedad som illojal men den risken är jag nu beredd att ta.

Om Ni på press och media vill ta del av mina inspelningar så skicka ett meddelande till mig så tar jag kontakt för ett personligt möte. Kram till Er alla ”      SLUT CITAT.

Källa: RESURS 20 Juni 2012, som i sin tur hade källa: Facebook

-------------------------

För övrigt kan bloggen bidra med ett alldeles sant vittnesmål om att FK allt oftare låtsas som om överklaganden aldrig kommit in - dvs. om brevet inte rekommnederats hos Posten. När Kompisen ringde om sitt ärende var förnekandet om skrivelsen i full gång, men FK "hittade den" plötsligt. Den var tydligen inte ens diarieförd, vilket myndigheter ska göra.

Varning: Hädanefter gäller det att hos Posten 'reka' samtliga yttranden, omprövningar och överklaganden till FK. Annars kan FK effektivt 'döda ett helt ärende' där avgörandet är nära förestående genom att påstå att den "inte kommit in inom föreskriven tid". En ny (?) metod. Uppfinningsrikedomen är stor. Otäckt.

OS närmar sig klimax med alla spännande finaler. Flera ’givna’ medaljhopp faller och upp poppar de helt otippade som slår till och tar medalj. Rätt kul. Nu är det inga problem med att fylla läktarna. Det ser verkligen fullsmockat ut. Värre var det i början när många läktare gapade tomma medan intresserade inte fick köpa några biljetter. De var redan utdelade som fribiljetter av sponsorer till folk som sen inte utnyttjade dem. Ett problem som ifrågasattes stort. Vad göra?

Jo, jag vet… Sponsorerna ska förstås inte dela ut biljetter, utan istället OPTIONER till biljetter. Den som verkligen vill gå på ett av evenemangen meddelar arrangören inom föreskriven tid, säg… senast inom två dygn (via mail, SMS t.ex.) att de tänker utnyttja sin utlovade fribiljett.

Biljetter som inte utnyttjas kan då säljas till dem som verkligen vill ha en. Det innebär i och för sig att fribiljettsinnehavarna inte kan dela ut dem till vänner och bekanta, men det var väl heller inte meningen från början, eller…?

Kläckte idén på fem minuter i morse... heureka! Tycker den är genialisk. Varsågoda, IOK.

-------------------

Och på tal om OS... I skrivande stund startade sändningen av en damvolleybollmatch. Jaha, sa jag, "nakna damer i sanden" - för så är man ju van att det ska vara. Män i beslutande ställning brukar ju påtvinga tävlande damer så lite kläder som möjligt. Men tji, vad snopen jag blev. Brasilianskorna spelar i heltäckande svart dress, långa ärmar, långa tights, därtill en liten gul behå UTANPÅ. Tyskorna har bikinibehå och långa tights. Tamejsjutton. Undrens tid är inte förbi.

Grävlingspejandet fortgår. Häromkvällen bröt ett hejdundrande upplopp ut i trädgården. Wrrrraaooomm, lät det och ljudet förflyttades blixtsnabbt utefter huset. Inga katter, näedå, snarare lät det som om vår västgöteflock återuppstått ur graven och gemensamt jagade en inkräktare. Västgötar har starka röster, och så där lät det nu.

Grävlingen har fått en rival, tänkte jag och såg fram mot att få se tumultet. Men med tänt inne och släckt ute ser man ju inget. Medan jag ändrade på detta gick jakten utefter verandan… wrrrraaooomm… duns, duns, duns. Sen var det tyst. Gick miste om alltihop. Snuvad på det roliga.

Grävlingen bor alltså kvar. Blåtrybuskaget är nedklippt. En lös bräda vid hans nya entré lyftes upp häromkvällen av Husbonden - för kontroll på passagen. Morgonen därpå var brädan nerriven och de små ’björntassarna’ hade grävt en grop för att komma in. I kväll spejade vi vidare. Grävlingen syns ej under hela verandan. Däremot finns en påbörjad grop intill husgrundens enorma granitblock. Har han grävt sig under dessa? Eller är det bara påbörjat?

Jägaren har sin grävlingfälla ute på ’uppdrag’ på annan plats, men han skulle ha oss i åtanke. Det finns nog inget val här.

Jag kan inte räkna dem alla. Rosenknoppar i legio på två stänglar. På den ena räknades till trettio knoppar. Sen gav jag upp. En klematis som vill upp har snappat tag i en rönnbärstyngd gren över prennarabatten för att få draghjälp. Klicka för större bilder.

Nu är det igång… snart får vi operera oss själva också. Rapport berättade idag om att andra patienter lånas in för att vårda njursjuka och reumatikerpå länssjukhuset i Ryhov i Jönköpings. Idén används även inom psykiatrin och medicinsk rehabilitering. Kostnaderna har minskat med 25 procent på kort tid vid självdialysavdelningen.

En tekniskt avancerad behandling som innehåller flera riskfyllda moment. Så lätt värderar det länet sina sjuksköterskor att man bara överlåter deras uppgifter på andra patienter. Och personalen låter det ske! Vågar kanske inte protestera… vad vet man. Och VEM TAR ANSVARET FÖR FELBEHANDLING?

Chefen påstod som skäl för vansinnigheterna att ”ingen vill betala skatt längre”. Dumheter! Det är väl känt att en majoritet av landets befolkning lär vara beredd att betala mer i skatt om pengarna går till vård, skola och omsorg.

Vad får de inryckande patienterna betalt, undrar man. Eller ställer de upp gratis? Socialstyrelsen var gu’skelov kritisk till påhittet, fattas bara.

”Tillväxtverket gjorde ingen upphandling för myndighetens medarbetardag på Grand Hotel tidigare i år. Eftersom kontraktet låg inom ramarna för vad som kräver en upphandling så riskerar nu myndigheten böter och att dras inför domstol.” Citat från Ekot.

Först festar Tillväxtverket upp miljontals av VÅRA pengar så till den grad att rättssak med böter riskeras. Domstol för VÅRA pengar. Och böter med VÅRA pengar. Vänta… det är nåt fel på den här bilden... Det borde vara de ansvariga tjänstemännen som ska betala böterna TILL OSS!

Dags att återinföra tjänstemannanasvaret som visst togs bort 1980. Undra på att tjänstemännen har fritt spelrum för sin uppfinningsrikedom u.p.a Konstigt att de inte kommit på att spela på aktier med VÅRA pengar. Ooops, kanske bäst nån kollar den saken.

Annat var det på pappas tid. När han antogs i statlig tjänst som postiljon (brevbärare) hos Kungliga Generalpoststyrelsen 1958 stod det i antagningsbeviset följande: ”Har extra tjänsteman gjort sig skyldig till försumlighet, oskicklighet eller klandervärt uppförande eller till fel i tjänsten, kan han omedelbart skiljas från sin anställning.”

Då var det en ära att bli antagen för  statlig tjänst, något att vara rädd om. Statens kaka var liten men säker – om man skötte sig. Det är faktiskt bara drygt femtio år sen.

Här sitter man på toppen av livstrappan och räknar ner. Sin återstående tid på jorden. Från att upp till åtminstone 30 ha känt det som att resten av livet var oääändligt finner man sig nu allt oftare säga att ”det där får vi ändå aldrig uppleva”. Man kalkylerar alltså med kanske 20 år till – i bästa fall. Det är lite ovant, men vi vänjer oss väl allt eftersom.

Husbonden har varit en sväng till lasarettet efter bröstsmärtor vid djupandning, bäst att ta det säkra… och ambulans blev det. Vanlig sjukresa är inte att tänka på för då ifrågasätts man redan vid samtalets början: ”du har väl intyg från läkare på att det är nödvändigt, annars får du betala hela taxiresan själv.” Alltså lika bra att bättra på ambulansstatistiken. Efter EKG på längden och tvären och 24-timmarsmätning, lungröntgen, blodprov och cykel-EKG blåstes faran över… ”det var nog bara en muskelsträckning” och Husbonden känner sig genast bättre.

Utan specifika detaljer noteras även att min 'Crohns' krånglat på hittills okänt sätt en tid. I kväll känner jag igen mig själv för första gången på fyra hela dygn. Och blåser faran över. För denna gång. Håhå jaja…

Mitt i detta har ännu ett överklagande till Förvaltningsrätten å Kompisens vägnar knåpats ihop. Sju sidor. Längre och värre för varje gång;-)

Livstrappan/Ålderstrappan – människans väg från vaggan till graven, känner vi alla igen. Målning på väv av Winter Carl Hansson (1777-1805) med citat ur Jobs bok 14 kap (framgår tyvärr ej på bilden):

”Menniskan af qwinno föd lefwer en liten tid och är full med orolighet wäxser up som ett blåmster och faller af flyr bårtt som en skugge och blifwer icke.” Hur många har sett det citatet? Inte jag.