Direktlänk till inlägg 26 september 2012
Som två skadskjutna kråkor klev vi in på vårdcentralen, kompisen A-L och jag. Hon, darrig av sina sjukdomar i ärende att få ett bättre läkarutlåtande än sist. Jag, som moraliskt stöd – ehuru ganska mör efter senaste sjukhusvistelsen.
Med gemensam list tryckte vi på vikten av att nu hävda SAMSJUKLIGHET, vilket kan ha betydelse för att få sjukersättning (pension) beviljad. Detta har ingen av hennes läkare använt under alla år. Trots att hennes tre diagnoser tillsammans gör henne avsevärt försämrad än om hon bara skulle haft en av dem. Vi lyckades få samtalet att handla om just detta.
”Socialstyrelsens riktlinjer” anger att samsjuklighet SKA anföras i läkarintyget när läkaren bedömer att denna förvärrar funktionsnedsättningen. Socialstyrelsen anger också samsjuklighet (samtidig förekomst av olika sjukdomar, skador eller symtom) som en av faktorerna i sin ”beskrivning av allvarliga sjukdomar”.
Dessa hade läkaren uppenbart inte läst på väldigt länge – om alls - men tog vänligt emot utskrifter av desamma. Hur många läkare har missat dessa rekommendationer, tro? Det slutliga utlåtandet kan vi dessvärre inte påverka.
Att se A-L i denna påfrestande situation vädja för sitt liv, knäckt och helt utlämnad till andras godtycke, var en tung upplevelse. Man kände inpå bara skelettet hur utsatt hon faktiskt är. Efter detta behöver jag mycket sömn. Vad hon – som är personligen drabbad – behöver för att stå ut kan jag bara ana.
Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
||||||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 | 9 | |||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
|||
17 | 18 |
19 |
20 |
21 | 22 | 23 |
|||
24 | 25 | 26 | 27 |
28 | 29 | 30 |
|||
|