Inte ett moln så långt man såg...! Fantastiskt.

Om det så vore den sista soliga dagen på sensommaren (hösten) skulle jag inte låta den stressa mig till några stordåd. Tänkte jag och lade mig i baden-baden med hundarna intill, för en skön stund i värmen. Det har ju verkligen varit lite småkyligt om mornarna ett par dar. Ååh, så varmt och skönt det var!

Behövde verkligen lugna ner mig...

Hade redan gått rundan, skött om alla djuren där allt gick åt pipan.... stressade, spillde ut foder på golv och hyllor, vatten på ena foten, en kanarie kom ut i fågelrummet (grrr, just i dag!), fångades in, nymferna var flaxiga och uppjagade efter ett besök av höken på morgonen (jo, han for som en helikopter runt voljären tills jag kom ut), hundarna sprang runt fötterna och gapade, tvättmaskinsreparatören var här och bytte elektronik (lät uppgiven, verkar inte tro på detta, men måste ju göras...). Och allt detta samtidigt som jag väntade läkarsamtal som skulle skötas i lugn och ro.... puh.

Men... både reparatör'n och jag blev klara i tid. Samtalet med doktorn lugnade mig, gällde östrogenet - ingen fara. Så jag struntade högaktningsfullt i utspillda saker inne hos fåglarna, ska ju dit i eftermiddag igen. Satte mig att njuta. Och som jag njöt! Och somnade, och drömde...

... att ystra tjurar kom lösa i trädgården, att unga flickor kom och hämtade dem, att den ena tjejen drog på en barnvagn som plötsligt for iväg i hundra över åkrarna, och plötsligt krockade med en sten varpå babyn for femtio (!) meter upp i luften och ner med en jäkla duns, huuu... men överlevde! Var får man allt ifrån...??

En och en halv timme sov jag där i solen, fick påspädning på solbrännan och kunde strax pusta ut efter mardrömmen.

Då ringer dom från jobbet och meddelar att vår dator kan hämtas där... idag! Dröm eller verklighet.....? Visar sig snart. Vilken dag!

Jacka på! Slut på sommarvärmen. Endast 10 grader om natten och inte mycket mer om dagarna. Nattfrost på gång i nästa vecka... sa SMHI. Huuu.

Klippt klor och rensat öron på marsvinen idag. Alla sju. Snart väntar bad.

Först så går det upp och sen så går det ner... Inte bara börsen som fluktuerar i vår kapitalistiska värld. Nu är det bostadspriserna i Stockholm som vänder neråt efter en våldsam uppgång under våren. Ja, ja.... så går det.

För presenningen över vedhögen var det också upp och ner. Först av, körde många kärror och staplade vackert, sen kom regnet, avvaktade, körde några kärror till sen var det kört, så att säga. För den dagen. Då åkte presenningen på igen och sen sken solen hela eftermiddagen. Men vi övergick till voljärbygge. Idag samma sak. Va' trött jag blir.

Det blev i alla fall NÅGOT gjort.

En dag i augusti. En del nyttigt, en del dumt, en del ljuvligt och en del sött.

Sabbade Husbondens sockar i tvätten. De var grå förut. Nu är de gröna. Inte kunde jag tro att flera år gamla solblekta, urtvättade gröna arbetskläder kunde fälla så. Kan ej skyllas på tvättmaskinen.

Flitig som ett bi, ligger i.... ibland. Rentvättade fågelholkar från årets häckningar på tork, de större för nymferna, de mindre för risfåglar och sparvpapegojor.

Lycklig och trött vilar Gammelmannen ut mitt på arbetsplatsen. Han älskar att ligga intill husse som jobbar med voljärbygget.

Mmmm... läckerheter man inte kan motstå. O lycka, papegojorna tyckte också om dem... och plommonen som bjöds.

Vandrade sju kilometer. Först mina fyra för egen maskin, sen två med hundarna. Därefter fick jag lust att pröva panoramafoto över nejden och gick extra ut för detta. Så det kan bli.

Värmen tillbaka. 26,6 grader idag. Solen kom åter när jag gömde undan solhatten;) Trevligt som omväxling, men tål värmen dåligt. Orkar inget. Inte heller att sola. Pustade ut en stund i solen efter stavrundan. Hann få tillbaka lite färg i ansiktet inför hösten.

Har annars skrubbat begagnade holkar rena efter årets häckningssäsong. Bra torkväder var det ju. Papegojornas sista unge kom ut i går, och flocken är genast lugnare. Nu väntar en harmonisk tid för dem. Nymferna avvänjer sina sista ungar. Ett förfärligt tiggande är det.

Mer virke hämtat till voljärbygget samt mer sten till en mur som plötsligt är för kort. Skördetröskor och traktorer surrar omkring på åkrarna i febril aktivitet. Borde tagit panoramabilder. Gräset klippt i både trädgård och park. Envetna flugor mördas mot datorskärmen, liken ligger i högar intill tangentbordet. Ojdå, glömde skörda nypon till fåglarna. I morgon väntar stortvätt av Husbondens "stendammiga" arbetskläder. Kanske nån matta också... Var dag har sin tjusning.

Datorn är på väg hem….! Tro det? Det har vi inte sett än, menar en luttrad själ. Just idag har datorn varit hemifrån i exakt 45 dagar. Först hos ”datadoktorn” i 15 dagar, sen remitterad till ”datasjukhuset” i ytterligare 30.

- Så här ska det väl ändå inte behöva vara, säger jag. Dom hänvisar till vad som är ”rimligt” - ett töjbart begrepp. Efter semestern låg vi på som iglar. Jobbet, varifrån datorn leasas, är också inkopplat och hänger på luren. För en vecka sen var beskedet ”utbytesdator på gång”. Nu ”hade dom hittat felet”. Nu är moderkortet bytt. (Har vi hört den förut?) Ifrågasatte då hur detta gått till. Hos första instansen prövades tre olika moderkort utan respons från sjuklingen. Andra instansen prövade också nytt moderkort, och efter ytterligare en vecka ännu ett. Och nu går den. Säger man.

- Vi får inte byta en dator som inte varit inne minst tre gånger, säger dom också. (Spelar roll... men om den inte går alls, då…?!, tänker jag stilla. Utan att käbbla mer. Nu går den ju. Säger dom.)

- Varför lyckades det nu då, undrar jag.

- Vi satte ”en annan tekniker” på det, var svaret. 

Första instansen hade vi bra kontakt med och blev uppdaterade med allt som hände. Hos den sista har vi inte hört nåt på en månad. Frågar man oss så tror vi dom haft semester och bara låtit den stå! Nu skickas datorn från andra instansen tillbaka till den första, så att dom ska kolla att allt är ok. Litar mer på dom.   Och tiden den går...

... som Esaias Tegnér 1818 diktade om Karl XII.

Utan jämförelser i övrigt så talar bilden för sig själv. Nu har Husbonden roligt! Som gammal stenbrottsarbetare plockar han markstenen som spelkort och utropar glädjestrålande om kvalitén "det är som att skära i smör". Och  på't igen med kapen.

-

-

-

Se där ... en gång till...!

Gäller att hänga med med kameran. Själv pustar jag matt efter stora rundan och klarar inte ens att laga ordentlig mat direkt efter. Det blev smörgås. Bröd är bra mat! Även för en kroppsarbetare. Så det så.

Det räckte i alla fall till att påbörja nya voljärbygget med.

Stolparna på plats. Snart dags för nätet.

Husbondens pussel nästan klart. Gick på .... några timmar.

Åh, mamma mia.... så skönt att slippa gruset. Bara sista bitarna kvar....

Inte såå pjåkigt ändå.

Prövar dekorsten för första gången. Gäller att minimera ogräsrensningen. Man blir ju inte yngre. Nåja... ogräsfröna kommer väl flygande ändå, men... so what... problem är till för att lösas.

Det röda prydnadsgräset är kopparstarr.

... den gamle tv-deckaren. Nu pusslas det här som aldrig förr.  Blev så förtjust i ett tips från  Ruth som bjöd på söndagspussel på nätet (tusen tack), så nu är jag fast. Skapade genast några egna, sände till Väninnan, skapade några till, sände till Svägerskan, gjorde ytterligare några som finns på lager. Det här var verkligen jätteroligt. Ja, förresten... gjorde och gjorde.... sajten skapar själv, man lägger bara in en bild och plötsligt är den uppdelad i olika bitar för att pusslas ihop.

Likt ringar på vattnet sitter nu både Väninnan, hennes man och jag och pusslar på var sitt håll. För Husbonden väntar ett större pussel... markstenen på vår nya gång. Han tjuvstartade redan idag, en kvart efter leveransen. Från Väninnan kom sedan en riktigt svår nöt via mail, ett pussel av bild på hundkex.... uppdelad i små bitar. Till den behövs riktigt gott om tid.