Har inte gjort för mycket denna dag. Mest flutit omkring. Kan inte ens skryta med att ha läst en bok. Har däremot pratat i telefon och där går tiden, kan jag lova.

Barndomsvännen CA berättade om vedermödor med "Förkränkningskassan". Han får 50 % sjukpension men ska för övrigt ut i arbete efter genomgången hjärtinfarkt, med hård medicinering mot kärlkramp, förslitningar i knä och höftled, stressproblematik, 60 års ålder, utan utbildning, noll datakunnighet och ett förflutet som djurskötare och chaufför men ej aktuell för detta nu. Får inte arbeta med något tungt eller stressigt. Var hitta detta jobb? "Jo, det ordnar arbetsförmedlingen", säger man så käckt. Skrattretande mitt i eländet.

Således hög tid att slå samman FK och AF så att myndigheterna är tvungna se Hela Människan och ta konsekvenserna av besluten istället för att "vakta det egna målet" och skylla på reglerna. 

---

Ja, efter detta deltagande är inte den egna förmågan på topp men jag kunde samla mig för genomgång av pärmar med samlade manualer för husets alla apparater, fasta som lösa. Dom byggs på. 

Manualerna har tidigare vandrat från salig oreda i låda... till salig oreda i pärmar. Nu är det sorterat. Lätt att hitta vad man söker.

---

Jo, promenaderna äro återupptagna. Humhum i ryggen håller tyst för tillfället, det gäller att passa på trots blåsväder. Men idag var det härligt milt och duggregn. Känns härligt i ansiktet.

Vikten har hållit sig stadigt på 73 kg under en månads uppehåll med bara sporadiska utflykter. Men man rör sig tyngre med vinterkläder på... måste ju hålla mig varm för ryggens skull. På torsdag ska jag till sjukgymnasten och få råd för besvären. Hoppas hon kan några bra besvärjelser.

Sju anhalter på två timmar. Raskt marscherat, tyckte vi själva och var riktigt imponerade av dagens insats. Men vänta... är sju ett lyckotal eller oturstal...? Det ger sig.

På Lanthandeln hittades två lakanset, undertröjor och kalsonger till pappa. Hämtades räkningar för utbetalning hos densamme, värkmedicin till Ulrik på Apoteket, komplettering till hushållet i snabbköpet, bröd på bageriet. Byggvaruhuset saknade just nu den elhyvel Husbonden söker men hade en verktygsväska i trevligt material, (modern variant av verktygslåda). Sist hämtades mer vildfågelfröer (tredje laddningen) hos Lantmännen.

Det flöt hela tiden, inga köer, korta avstånd, snabb service... ja, vi var förvånade. Husbonden fixade pannkakor i raketfart. På kvällen bakelser (jag åt bara en halv).

Vad firas...? Möjligen Konungens namnsdag, eller Husbondens (för sitt andranamn) eller att vi numera har ont i ryggen båda två. Jodå, även Husbonden åkte dit häromdagen (veden!) fast han är mer vältränad än jag så det blir väl inte långvarigt.

Ändå hann jag gå min promenad på förmiddagen medan "kaminfirman" monterade fast skorstenshatten som for av i stormen. Ny pluggar krävdes, de gamla hade släppt. Ibland går det undan.

Nu väntar tv-serien Om ett hjärta med Solveig Ternström.

Vi såg Vem älskar Yngve Frej på tv i går, efter Stig Claessons bok och med Allan Edwall i huvudrollen som skomakare Gustavsson. Och som vi njöt...!

Allan Edwall är helt enkelt underbar i alla roller han gjort. Vi insöp varje stavelse, varje andetag, varje paus och varje min med andakt.

Historien om hur skomakar'n satte upp en skylt för att någon skulle hitta in till de kvarglömda människorna i avfolkningsbygden och hur han av en plötslig ingivelse skrev Fornminne på skylten är fantastisk. En tänkvärd sannskildring om hur avfolkningen av landsbygden gick till och hur livet blev för dem som övergavs.

Men berättelsen är långt ifrån dyster. Infallet med fornminnet gav oväntade besök och "de bortglömda" fick några händelserika sommardagar. Stig Claesson (Slas) hade en underfundig humor mitt i allvaret och historien är full av poänger. Boken är precis lika bra både före och efter man sett filmen. Hoppas att många gjorde som vi och såg filmen som blivit en klassiker.

---

För övrigt har söndagen varit mer än stillsam. Så lugnt har vi inte haft det på mången god dag. Nordvästvinden drog kall runt hörnet och jag väntar bara på de goda syndvindarna som ska komma. Sov igen lite förlorad sömn på middagen, åkte och handlade, åt kassler till middag... That's it. Ibland får det vara stiltje innan man drar igång igen.

Dammsugare är numera gjorda för att man ska kunna utföra jobbet upprätt. Javisst, man börjar rak och slutar halvkrokig när huset är genomgånget… Varför? Har funderat mycket på detta. Är verkligen dammsugarstången anpassad för långa personer…? Jag tillåter mig att tvivla.

På släta golv är det enkelt, men på mattor får man allt ta i (särskilt vissa) och det gör man inte upprätt. Sen ska man ju ner under soffor å sånt och ibland är det faktiskt ingen idé att räta på sig mellan böjningarna. Är det därför man slutar krokig?

Dammsugning är en verklig prövning för ryggar, framför allt onda sådana. Snarare tortyr och därtill riktigt skadligt, menar jag. Det känns när man är drabbad, jag lovar. Själv brukar jag faktiskt gå ner på knäna. Idag var jag mer på dem än på fötterna och si… då kom stången i bättre arbetshöjd. (Tur man inte har ont i knäna… än.) Och sen tycker ju hundarna att allting blir mycket roligare när Matte går på knä… Vem är dammsugaren anpassad för egentligen? Mig eller hundarna…? Man undrar.

En dag för surfning på nätet. Svallvågorna gick höga i badkaren... ;-)

Den oväntade spilltiden i väntan på bokföringshjälp har använts rationellt till att söka sittbadkar och ställbar säng till Pappa som önskar sig dessa ting.

Blodsjukdom med lågt blodvärde och trötthet, psoriasis och diabetes... samt snart 85 år... ja, så är man värd att ha det gott.

Här har vi pejlat fram två lyxiga varianter av sittbadkar MED DÖRR, man förstår honom. Och en ställbar säng.

Ska det va' så ska det va'. Tänk att det finns badkar med dörr! Helt fantastiskt och utmärkt just för gamla personer - mindre fallrisk. Men det kostar närmare 30.000 kr.

Och just nu i denna stund väntar Vem älskar Yngve Frej på tv. En högtidsstund som ej får missas. God kväll!

Skorstenshatten lämnade sin plats i stormen och hamnade på gräsmattan. En luftfärd på tio meters längd. 

Det är inte riktigt vad man väntar sig framför fötterna. Det tog ett par sekunder innan jag kopplade.

Tacksam för att den "bara" lyfts och seglat iväg utan att skada vare sig takpannorna eller verandataket i plast. Tänk om vi eller hundarna stått där! Tack gode gud! Järnbiten väger nog en 15 kilo minst. Inte gott att få i huvudet, inte nånstans för övrigt.

Här har den suttit som tak över skorstenen.

Om "kamingubbarna" slarvat vid installationen eller om godset var skört innan vet vi ej. Det får fastighetsskötaren (dvs Husbonden) inspektera en lugn dag.

När SMHI varnade för stormen förra helgen skedde inget. Nu sa man inte ett ord och vips var det hänt. Que sera, sera.

Nu är jag besviken och förgrymmad på svenska kennelklubben som tar ockerpris för boken som jag berättade om HÄR.

Har just hittat boken jag beskrev hos en nätbokhandel för 242 kr med fri frakt och bilagd faktura medan kennelklubben säljer den till sina medlemmar för 300 + 116 kr i porto och postförskott. Så gnidet och grinigt mot sina medlemmar!

Att jag fick betala ytterligare 75 kr berodde på att jag inte längre är medlem men det säger jag inget om.

Det är ju allom känt att mycket är billigare på nätet än vad andra butiker kan erbjuda, men... när en förening säljer till sina medlemmar borde man väl ändå bjuda till. Högst onödigt att köpa där alltså.

Fy tusan, vilken trist attityd.

Tro det eller ej... min besvärliga rygg har hållit sig väldigt lugn idag. Plötsligt, bara så där... Tacka för det när bokslutet inte längre är ett spöke utan en trygg bild. Revisorn ringde nämligen idag och lovade att vi gemensamt reder ut detta på ett par dagar senare i februari.

Ha...! Lite snopet efter den kraftsamlingen, men nu var jag åtminstone med i resonemanget.

Jaha, då har man ett par veckor på sig för mycket annat trevligt. Hmm... få se vad man ska sätta tänderna i. Marsvinen fick städat i rödaste rappet, pappas administrativa ärenden likaså, ringde nödvändiga myndighetssamtal (såå trist), bäst att passa på i medvinden.

På tal om det så har vindarna vänt, här väntas mildväder igen, snöglopp hela dagen. Gott. Försökte ta några bilder på vildfåglarnas utfodringsplats. Misslyckades kapitalt. Det bidde inget användbart. Börjat räkna dem inför helgens rapportering till Ornitologerna (se nästa inlägg).