Några dagars vila och sömn gör väl susen. Tröttheten har slagit till med full kraft. Leveranser och planering för fågelhuset tar kraft. Kroniskt trötthetssyndrom kräver sina tributer. Vissa dagar känns lite normala... sen ner igen. Puh...

Att stilla iaktta Lilla Husets nya små barn är lagom sysselsättning. Marsvinsflickorna börjar känna sig hemmastadda och har fått sina miniatyrnaglar klippta.  Ikväll fick höet fyllas på... 'såna där' äter dygnet runt. Förmodligen ett tecken på hälsa.

Popcorns-hoppen är också ett hälsotecken, allmänt känt i marsvinsvärlden. De hoppar rakt upp från stillastående med täta intervaller när de är glada. Kan nog liknas vid vårt spring i benen. De hoppar HÖGT. Och blixtsnabbt. Ändrar också ofta färdriktning i luften och landar med nosen åt ett nytt håll. Bedårande.

Marsvin bildar inte själva c-vitamin vilket får tillföras i kosten varje dag. Vanligen använder vi salladskål, men nykomlingar som inte är vana vid det får brustablett i vattnet. Jo, dom dricker, det har jag sett. Bra. En av dem äter salladskål. Då börjar snart den andra också.

Sally och Vera får de heta. Sally för att hon gillar salladskålen, Vera för att hon just nu föredrar (h)avre - bokstavsvändarlek...  Sådan är jag - det bjuder jag på.

Bara att titta på dessa små pigga kroppar, deras nyfikenhet och livsglädje gör en gott. På morötterna är det t.ex små ursöta mikroskopiska gnagmärken. Visslar och kurrar gör de också - med mycket små röster. Halledo...

Tanterna har hört att det flyttat in några småttingar i 'dockhusets' bottenvåning. Ska bli intressant att se dem sammanföras. Innan dess måste barnen kunna ta för sig och äta av allt, ty tanterna kommer inte att lämna över något av omsorg och respekt. De är på god väg.