Utanför Fåglaviks kapell står en sten, rest till minne av Moder Elisabeth Hesselblad vilken återinförde kloster 1923 i Sverige. Elisabeth Hesselblad föddes i lanthandeln Fåglavik 1870. Familjen Hesselblad flyttade med tretton barn till Falun där Elisabeth växte upp. Hon emigrerade till USA vid 18 års ålder där hon arbetade som sjuksköterska och så småningom konverterade till den katolska tron och blev birgittinernunna. Om detta visste vi inget, trots att vi bor så nära. Mer om Fåglavik och dess glasbruk i inlägget HÄR.

Efter en religiös kallelse grundade hon i Rom 1911 en ny birgittinsk kongregation vars moderhus sedan 1931 är beläget i Birgittahuset (Casa di Santa Brigida) vid Piazza Farnese i Rom. Denna s k svenska gren av Birgittinorden har i dag över femtio kloster i olika länder. Den finns representerad i Sverige i Djursholm och Falun. EH saligförklarades postumt år 2000 av påven Johannes Paulus II.  2004 fick hon postumt utmärkelsen Rättfärdig bland folken av staten Israel för sitt arbete med att skydda judar under andra världskriget.

Den gamla lanthandeln kallas nu för Dockskåpet och är ett litet museum över Elisabeth Hesselblad och konstnären Jan van den Berger vilken levde där och iordningsställde museet på senare tid.

Sedan reformationen på 1500-talet var kloster förbjudna i Sverige och katolicismen var inte populär. 1923 hade hon inrättat en klosterverksamhet på Djursholm i Stockholm, men det kallades för vilohem. Detta utsattes för dödshot i anonyma brev och fick besök av hotfulla personer. 1935 öppnades ett vilohem i Vadstena i närheten av klosterkyrkan. Invigningen blev Elisabeth Hesselblads sista besök i Sverige. Den 24 april 1957 avled hon i Birgittas hus i Rom och hon är begravd alldeles i närheten av kyrkan.

Birgittasystrarna: Två kloster finns i Sverige; i Falun och i Djursholm. Nära 45 kloster som alla har gästhem finns i världen. Flest finns i Italien (6 stycken) och i Indien (7).

Läs mer HÄR och HÄR

Tanken på ett glasbruk i Fåglavik föddes då tåget fastnade i en snödriva i Fåglavik och grosshandlare A M Andersson, Göteborg, fick nys om de vidsträckta torvmossarna i omgivningen. 1874 blåstes det första glaset på bruket. I början mest servis- och hushållsglas, sen parfym- och medicinflaskor och småningom även buteljglas. 1883 tillverkades mycket lampglas, oljehus och lampkupor. 1912-18 sysselsattes 280 personer i bruket och 30 i affären. Fåglavik var i mitten 1960-talet ett av de fem-sex största i Sverige. Glasbruksarbetare och folk på torvmossarna uppgick till ca 350 man. Man smälte som mest 5000 kg glas per natt. Bland annat var Vademecumflaskor en stor artikel. Glasbruket drevs 1874-1978, i drygt hundra år. Det revs 2007. Ett minnesmärke över glasbruket restes 2010. Det var allt som återstod när vi häromdagen for igenom. Fåglavik ligger bara ett par mil från där vi bor.

Jag besökte glasbruket under 1960-talet. Inte visste jag då att det var dess absoluta storhetstid. En annan gång körde jag fast i en snödriva precis utanför huvudbyggnaden. I ett ärende rörande västgötaspetsar… Men det är en annan historia.

I sökandet efter västgötaspetsminnet hittade vi Fåglaviks kapell i skogen, dittills helt ovetande om dess existens. Kapellet var en donation 1894 av grosshandlaren som grundade Fåglaviks Glasbruk. Kapellet utgör en del av Hudene församling. Kapellet används för gudstjänster en gång i månaden. Samt för barndop och vigslar. Nu pågår renovering pga fukt- och mögelproblem.

Från Fåglavik härstammar även Moder Elisabeth Hesselblad. Särskilt inlägg om henne HÄR.