Minnesresan till Uddevalla blev äntligen av. Inte visste vi att staden just då skulle ha ett spektakel. Hade tänkt ta en alldeles egen bild på torgstatyn med kung Karl X Gustav, men det gick inte... Just denna dag hade man rest en byggställning mot statyn där barnen fick klappa ”hästen”. Tills nästa tillfälle ges duger familjebilden från 1946 gott. Mamma Elsa och syster Guye poserar så fint.

”Torgfolk och tidstrappor” kallades jippot där man bl.a invigde en ny trappa ned mot vattnet. Hela muren mot Bäveåns framfart har renoverats pga rasrisk. Mitt i hjärtat av Uddevalla - Hasselbacken. Hit till parkområdet nedanför kyrkan har folk i generationer gått för att mata änder och svanar. Det finns en bild på mig där som tvååring. Nu har vi en bild på mig vid samma ställe 64 år senare. Uddevalla har kommit att betyda en del för mig. Följde som liten med till mormor och träffade släkten varje sommar under hela barndomen. Många minnen fastnade. 

Det blev många bilder som ska läggas ut i bloggen efterhand. Intressant med minnesresor som ger egna upplevelser av platser man annars bara minns fragmentariskt. Just nu är jag t.ex djupt imponerad av den mäktiga Bäveån - Uddevallas blodomlopp. Den svämmar visst över då och då. Just nu var det lågvatten. Staden har inte mindre än sex kraftstationer längs Bäveån. Nog vill jag se den när den brusar som värst också.

Uddevalla är Nordens Venedig! Det finns visst en annan svensk stad som gör anspråk på den metaforen men det brydde sig Carl von Linne´ inte om ("vi tyckte oss kommit i sjelfwa Venedig"). Och ingen annan på Västkusten heller…