Trodde väl aldrig det skulle hända EN GÅNG TILL. Men jodå… Ny jakt på försvunna glasögon inleddes i kvällningen. Raka spåret till marsvinens höpåse där de återfanns förra gången. Nehej. Nya lättare brillor ramlar lätt i golvet utan att höras. När alla bord och bänkar kollats kröp jag runt huset i grodperspektiv. Förgäves. Husbonden anslöt. Tittade i höpåsen en andra gång – utan resultat. När alla andra alternativ uttömts genomsöktes höpåsen en tredje gång - TILLSAMMANS. Han höll, jag dök i. Grävde, grävde… och där var de. Mycket väl inlindade och gömda. Detta är bara inte klokt. Lär man sig något någon gång? Ord saknas.

För övrigt ödslar jag med vårkänslorna idag. Vill inte välja bort bilder. Inte ens de skojiga "flygbilderna"... Den som tittar in här får liksom vänja sig vid att det handlar mycket om fåglar. Tur man hade brillorna på under det jobbet.