Ett vanligt bullbak kan bli hur spännande som helst. Särskilt om det var typ 25 år sen man gjorde’t. Och om man har en utbildad Bagare bakom ryggen som sagt ”det är nog ganska svårt att göra mandelkubbar, kan du inte göra vanliga bullar”. Plus att det i receptet står ”arbeta raskt ihop degen”. Då får jag nojan… huur snabbt då… och vad händer om inte…. egna rutinen är obefintlig, som framgår.

Nå, här skreds till verket. Mandelkubbar var en gång min specialitet… en av få. Och gamla receptet fanns kvar. Bagaren kikade bakom min rygg och tyckte att jag skulle "forma dem bättre"… hehe.

Provsmakningen fick högsta betyg av Bagaren (!) och inte var det nåt större fel på fasonen heller. Är oerhört nöjd att efter åratal av trötthet och sjukdom äntligen orka fullfölja från idé till resultat. Det var inte sista gången.

Och Bagaren är absolut en tillgång. Utan honom skulle vi inte haft bakverk här alls. Och så har jag nån att fråga till råds… när det kniper ;-)