Första nyponskörden bärgad från egna buskar. Mognar på verandan innan de hamnar i frysen till våra fåglar. Annars brukar jag åka till ett nyponställe för att skörda, det slapp man i år. Och det kommer mera... Kvar på buskarna sitter fler som är på gång, i olika stadier.

Den rödvita näckrosen syns äntligen. Den har blommat i skymundan, dold bakom dagliljorna. Efter Husbondens rensning i dammen kan vi nu njuta av dess prakt. Vår snyggaste sort.

Sensommar/höst bjuder på ett flammande fyrverkeri. Gullriset är verkligen till stor glädje, både för oss och bina. Bakom den på en av bilderna syns rosenflockel (eupatorium maculatum ´Atropurpureum´) - jättehög perenn som blommar länge. Kan knappt ta ögonen från de näpna små lobeliorna i amplarna. Och ölandstoken är en verklig glädjespridare ända in i oktober. Bara att se dem dag efter dag får en att känna djup tacksamhet.

Höstglesa blågula sommarblommor i urna får väl hänga med här. Liksom den resliga stormhatten. Och kanarieungen Nils Georg som njuter av det härliga vädret.

…drog till skogs i förra veckan. Damer på andra sidan skogen lockade förföriskt. Gossarna som är i sin bästa ålder var pigga på äventyr. "Var e´brudarna? Vi sticker dit. Hur svårt kan det vara.”

Bonden som saknade sina pojkar ringde runt och fick napp. Jojomän, rakt igenom skogen hade det burit. Och upptäcktes hemma hos tjejerna i fråga. Kreatursvagn lånades för att förbereda hämtning. Av olika skäl fick hämtningen bero i några dagar. Tre Uppsluppna Ynglingar har nu återbördats till hemgården och ser lagom matta ut efter äventyret. Stängsel lagas och Tre Trötta Pojkar vilar ut närmast lagården.

Skulle vilja sett dem när de gick genom skogen med stora kliv. Målmedvetet, men kanske ändå hungriga på vägen. Undrar vad allt de gjorde på sin väg över stock och sten. Mycket nytt att se och undersöka. Hur som helst är det mycket trevligt att se dem igen på andra sidan bäcken. Borta bra, men hemma bäst.

Filmkameran är den som zoomar tillräckligt dit bort, men stillbilderna blir lätt darriga.