Ena stunden torr och fin…  I nästa stund plaskvåt… eh, fattar inte hur det alls kunde bära till.

Hade just satt upp buntar med havre och älggräs i fågelvoljärerna. Städade undan gamla strån från marken. Måste väl ha tagit ett steg bakåt, för i nästa sekund landade ena foten rakt i fåglarnas badkar. Med ett plask. Med ens väldigt våt… hela jag. Jisses vad det stänkte!

Badkaret gled. Sökte återfå balansen med nytt steg åt sidan. Rakt i nästa badkar. Som också gled. Splash! Ny dusch över hela mig. Sjöblöt. Borta vid garaget undrar Husbonden över konstiga läten från voljärerna.

Hur i all världen kan man bli så våt av vattnet i små platta badkar?

Samlade ihop benen. Det rann på insidan jeansen. Trosorna var våta. Ena foten ska vi inte tala om. Om sandalen sa det schwop, schwop när jag rörde mig. Rena turen att jag inte fläkte mig.

Då det knappast kunde bli värre slutfördes arbetet som nästan var klart före klädbytet. Det mesta skulle väl torka snabbt i kvällssolen. 

Om stödstrumpor är svåra att dra av i vanliga fall så är VÅTA stödstrumpor näst intill omöjliga. När det väl lyckats såg jag hur sandalens lädersula färgat ena strumpan ROSTRÖD. Igång med tvättmaskinen också. Med förtvätt för säkerhets skull. De är åter vita som snö. Undras om sandalen torkat tills i morgon…

Lägger ut två dåliga mobilbilder på vårt älggräsställe - ett hav med dessa av fåglarna så åtrådda växter.