En liten tygkossa blev vännen för dagen. Hur kan man bli så löjlig… Konstnärsvännen Cecilia (+ make) kom på kaffe en kväll och visade senaste stick- och virkkollektionen. Tog också med vad hon hade hemma i ko-väg. Alltså minst lika nipprig som jag:-). Bl.a medföljde kossan som kan hängas på väggen och användas för förvaring under klänningen - med kassar eller nåt. Självskriven för Lilla Huset.

Ena ögat hade dock fallit bort – även det andra satt så löst, bara att plocka bort. Så kunde jag ju inte ha det. Herregud, kossan var ju blind!

På nätet kunde man få tag i svarta runda glaspärlor, 8 mm, som innan. Ringde ändå Byns Färghandel för säkerhets skull. Det ska man alltid göra!

- Tja, vi har ögon… som riktiga ögon med vitt runtomkring. Det passar ju bättre till en ko.

- Va.., detta måste ses, sa jag och for ner till Byn.

Stor glädje. Skyndade hem och sydde på dem. Kossan ser igen! Och blev nog sötare än innan. Funderar på lämplig plats.

Cecilia hade också med headsetet till vår iPhone (används mest till ljudrecordern) Hon har ’virkat in’ på häftigt sätt. Ger trådsmala kablar stadga och förhindrar trassel. Tilltalar mig ffa av sistnämnda skäl. Vanligt idag tydligen. Finns inget värre än trasslade och knutna trådar när man ska använda dem.

Sticketofflorna på bilden ingår i årets kollektion, kallas gästtofflor. Perfekta när folk kommer på besök om vintern. Många olika färgställningar – den ena vackrare än den andra. Kvalitetsarbeten.