En liten sötnos bland perennerna är höstöga (coreopsis vert. Zagreb). Och… som jag fick leta för att hitta namnet när jag väl hade tappat det! Letade igenom 57 sidor hos fröer.nu som har 2624 frösorter. Bara just inte denna, upptäcktes det. Letade igenom egna växtkataloger – som slutat ha med just den sorten. Håhå jaja. Fick till slut en hint genom diverse sök på google/bilder som ledde mig rätt.

En massa extra tid går åt till att hämta upp tappade minnen. Därför är det bra med en blogg… förutsatt att man skriver ut det man vill komma ihåg. Vare härmed gjort… höstöga, en gång till.

En annan rar växt är såpnejlika (saponaria officinalis), som enligt en sajt på nätet även kallas gammeljäntor eller ibland höstflox. Lättodlad, och bör visst planteras lite för sig eftersom den lätt sprider sig och kväver andra växter. Så fick man veta det också. Har odlats i Sverige sen 1600-talet, kanske även tidigare. Från början som nytto- eller läkeväxt. Blad och rötter är tydligen särskilt lämpade för tvättning av ylle. Tänker inte pröva. Roten är svagt giftig.

För övrigt inköptes på Marknaden idag ett par små djur. Passade bra - det var ju förr kreatursmarknad på denna anrika marknadsplats. Kunde inte låta bli sötnosarna. Förresten var två av Bondens kalvar på drift i går. Travade så glatt utanför grinden, tippetippetapp... Glömde jag fota, eller...

Och i morgon är det redan 1:e Augusti och sensommaren lurar i buskarna.

Fram tills nu har vi knappt sett några fjärilar alls. Två kålfjärilar, någon citronfjäril, en amiral och ett par till. Kändes bekymmersamt. Sedan en vecka ökar hoppet, nu har kålfjärilarna tutat runt i trädgården lite mer frekvent. Idag kom en tistelfjäril. Men det är allt. Känns hotande ödsligt på nåt sätt. Vad månde bliva av detta?

Nya blomster har slagit ut i trädgården. Gullspiran är en riktig fuktmätare, den slokar men bladverket för minsta lilla. Nu mår den prima efter regnen och stängt av 'larmet'.

Floxen mår fantastiskt. Nu står de flesta växter felplacerade, som förvaring och överlevnad i väntan på bättre planering. Således fotas rosa och vit flox hoptryckta med temynta och kokarder. Inte särskilt elegant. Blå floxen får sina vackraste färger efter regn och i lätt skugga, menar jag. En väldigt trevlig klocka har bitit sig fast i trädgårdens ytterkanter. Kan det vara knölklocka? – Den där blir ni aldrig av med, sa Grannen för några år sedan och förutspådde stor spridning. Men den har hållit sig så diskret i syrénhäcken och vandrat i sidled. Den förtjänar ett bättre öde. Får ta hand om den. Växter som vill själva ska man vara rädd om. Bara en sorts lilja som överlevt, men den ser desto friskare ut och har hittills (peppar, peppar...) sluppit stt gissel, de röda skalbaggarna.