Dessa löjliga ’hoodies’… Det går snart inte att få tag i ett enda plagg utan luva. Avskyr dessa säckar på ryggen till varken nytta eller glädje. Och drar man ett plagg utanpå detta får man ju puckel. Det till och med KÄNNS som en puckel. Varför måste alla plagg ha luva nuförtiden??? Nej, över min döda kropp! Sa jag.

Nu har jag en. Som jag älskar – och hatade (för luvan). Köpt förra året på Marknaden. Och den fäller ännu i tvätten… Väldigt lik Gudrun Sjödéns (kulturtanten, ni vet) ’artistrock’ som hon hade i kollektion för ett par år sen. Blev så sugen på den. Fick aldrig ändan ur vagnen då. Och nu är den utplockad ur sortimentet. Det blev till att finna substitut.

Nu är luvan väck! Energin rann till idag. Luvan sprättades loss och skickades kvickt i soptunnan där sådana hör hemma. Fick fålla om halslinningen. Som skulle kunna prydas med ett broderat band… om det inte vore för fällningen. Så nu har jag en ’artistrock’. En lite längre utanpåskjorta med djupa fickor, en slängrock. Man borde verkligen starta ett uppror mot luv-helsikket.

För övrigt har jag löst ett problem för mina ljudinspelningar. Recordern går att sätta på kamerastativet! Betyder: händerna fria för filmning. Härom kvällen försökte jag filma med ena handen och spela in ljud med den andra... ssss... dödfött, ju. Lika bra att det kom så mycket störande ljud att jag lade ner den kvällen. Nu är jag redo för nästa tillfälle med tornsvalorna. Ut på fältet med utrustningen...