På tal om Apoteket som aldrig upphör att förvåna måste jag berätta om ett dråpligt apoteksärende. Som alla vet så har apoteken numera aldrig de mediciner man är där för att köpa (om man inte ringer i förväg och beställer). I gengäld är hyllorna fyllda med skönhetsprodukter av alla slag. Ja, så till den grad att man också försöker pracka på oss sånt som vi absolut inte är intresserad av; Ska du inte ha det och det? Vi har extrapris på krämen här… osv.

När Väninnans husbonde var där för att köpa medicin som inte fanns i lager fick han just samma erbjudande: ”Den här rengöringskrämen är väldigt bra när man varit i jorden och arbetat.”

Han svarade dräpande: ”När jag kommer i jorden behöver jag inga krämer.”

- Herreguud, vi MÅSTE ju tvätta mattorna medan vädret är med oss!

Sent ska syndarn vakna. Här har vi flängt runt på både cykel och bil och bara roat oss. Medan plikterna växer. Bäst att åtgärda genast, dvs. Husbonden. Min rygg värkte som satan efter onsdagens långa bilfärd. Hade just hängt tre småtvättar på tork på morgonen och var slut. Akut. Tanten låg för ankar. Handikappstämpeln satt som en smäck i pannan. Det var bara så förfärligt att inget kunna göra.

- Det behövs visst mer såpa, hördes det svagt därute när jag låg på värmedynan. Varpå jag bidrog med min insats i projektet: åkte till Byn och köpte såpa (och lite till). Hämtade även ut beställda mediciner på Apoteket och tankade bilen. Lagade lunch. Fick ännu mera värk. Satt sen som förlamad på en stol i solen och grät som ett barn och tyckte livet var orättvist. - Buuhuhuu… kunde det inte räcka med EN sjukdom!

Nå, när Husbonden skrubbat färdigt och hela trädgården var draperad likt konstinstallationer i underbart väder tog han med mig på bilfärd till Byn och bjöd på glass. Duger gott som tröst åt både barn och gamla…;-) Efter några timmar hade så kulmen passerats och ryggen var tyst och lugn. Vågade då inte röra så mycket som en fena där jag satt på trädgårdsstolen. Bokstavligt. Inte ens vifta med en arm. Äntligen ro i själen. Puh.

Och klematisen blommade så praktfullt där mot husväggen. Tror jag tar en glass till, det hjälpte visst...