Inte såå vanprydande om man betänker att ladusvalorna använder det gamla skjulet till häckningsplats. Ett så kallat 'svalhus' ;-)

Och förresten så mötte vi de första tornsvalorna (okej, tornseglarna då...) på promenaden. Skriande passerades vi på hög höjd av cirka 20 stycken. Hoppas det var 'våra' som är på väg hem till oss.

'Little Rock Mountain' är installerat och tuffar på. Dvs. vårt nya minireningsverk Green Rock. I går lyfte vi med handkraft stenen på plats. Fast passagen genom grinden var lite trixig;-) Stenen utgör behållare åt trickelfiltret (små plasthjul som mikroberna ska bo i). Idag kopplades pumpen in. Husbonden drog fram elen från växthuset alldeles själv. Och nu bor en stor dunk med kemikalier under diskbänken i köket - det som neutraliserar fosforen. Inomhus blev säkrast för att vi ska höra när doseringspumpen larmar för påfyllning. Nu kan vi äntligen ringa 'miljönissen' från kommun för en sista inspektion.

För övrigt redigeras bilder i datorn medan Eurovision mal lite svagt på paddan intill. Har också lyckats kladda ner musen med blod då jag trodde att min knivskurna tumme skulle klara sig utan plåster. Så icke. Ibland tappas nästan andan, men det beror minsann inte på europalåtarna utan på Wasabinötter. De låtar jag hört var riktigt dåliga. Bäst hittills har vårt svenska bidrag varit fast den är rätt tjatig i längden. Men då har jag säkert missat de favorittippade... antar jag.

Åherreminje... Jorden brinner upp, kände jag inför denna bild i Rapports vädersändning 17 maj. Rena chockverkan. Med uppspärrade ögon och återhållen andning konstaterades att meteorologen Pia Hultgren såg glad ut. Får väl anta att det är OK då. Men något skumt är på gång. På sikt, alltså.

På hemmafronten var dagen varmare än nödvändigt. 26 grader. Vi framhärdade med en promenad på sju kilometer och de friska fläktarna är enda skälet till att jag klarade dagen. Riktigt blåsigt ända in på denna sena timme när korsdrag vädras genom Lilla Huset. Näedå, jag är inte bitter...