Att ge gnagare nåt rejält att gnaga på måste vara det mest rätta man kan göra. Tänker jag. Marsvinen Vera & Sally älskar att gnaga barken av unga rönnstammar. När de är riktigt sugna går det undan. När 'virket' är nyfällt är det tydligen som allra saftigast. På bara en halvtimme hade de redan kommit långt. De två pinnarna på 1-2 cm tjocka och 2-3 dm långa skalades helt under ett dygn. Undra på att jag kallar dem 'bävrar' ibland.

Måste vara massor av nyttiga vitaminer och annat i grenarna. Trevlig ersättning mot sommarens gröngräs. Men de är noga med sorten, det ska vara rönn! Asp har vi prövat och ytterligare något, men det finns inget som går upp emot rönn. Då får de rönn, basta. Efter några dagar är pinnarna ordentligt utnyttjade som på sista bilden ovan.

Marsvinens tänder växer oavbrutet och de behöver något att nöta ned dem med. Inte alltför mjukt hö lär vara tillfyllest, men det här tror jag mest på. Särskilt när de är så förtjusta. Bilden med de små 'stockarna' i solen ger mig vårkänslor.

"Influensan utan influensa" har lämnat kroppen. Tror jag kan kalla mig friskförklarad. Pustar ut och kommer igen...