Stella är hemma igen. Hon svarade så bra på antibiotikan att resten av återhämtningen tydligen lika gärna kan ske i hemmet. Skönt för föräldrarna som är ganska utpumpade efter traumat. Skönt för alla, ska tilläggas. Men lilla stumpan går ännu inte obehindrat. Musklerna har försvagats av en veckas sängläge, hon har nog också värk i leder och höfter efter infektionen samt säkert också ömma fötter efter kanylerna från akutinsatsen. Självklart blir det återbesök med uppföljning.

En veckas liv i kappsäck på sjukhus – och ständigt på pass – tar på krafterna. Nu får familjen hämta ny styrka hemmavé. Vi också… Firar med fyrverkeriet på bilden, kanske den sista med julbelysning i. Oemotståndligt med rimfrost i vinternatten. Faktiskt lite av fyrverkeri, känner jag.

----------

För övrigt... gläds jag av att brittiske premiärministern David Cameron satt ner foten mot EU. Han vill inte att EU ska bli som ett land - då är inte Storbritannien med. ”Att försöka pressa in länder i en centraliserad politisk union vore ett stort misstag, och inget som Storbritannien vill veta av”, sa han. Tuffa besked. Hear, hear, säger jag. Äntligen lite nerv i den annars så tysta samstämmigheten.

Lite mer tyngd bakom denna stormakt än ett Grekland på ruinens brant. Om eurostatsivrarna blev nervösa när grekerna ville ha folkomröstning är det nog inget mot vad de rimligen borde känna nu. Talet vid Världekonomiskt forum i Davos drog stor publik. Men Tysklands Angela Merkel låtsades som inget och babblade på om euron. Statsminister Reinfeldt låtsas också som det regnar.

Men storföretagare och näringslivet blev nervösa. Ju nervösare näringsliv - desto intressantare, menar jag. Sen får vi se hur mycket spel för galleriet det är från Camerons sida när han måste blidka sin hemmaopinion mot EU. Eller om han verkligen menar det. Tacka för att engelsmännen vill slå vakt om sina banker. Kul.