Har just avslutat ett långt överklagande för vännen AL mot F-kassan till Förvaltningsrätten – det fjärde i raden. Ännu ingen rätsida på ärendena. Det första blev efter ett års väntan en delseger före jul = halv sjukpenning men avslag på en tidigare ansökan om sjukersättning. Detta överklagas nu vidare till Kammarrätten – en jurist fick sköta det.

AL har fått en handläggare till sin senaste begäran (före jul) om hel sjukersättning (f.d. förtidspension), men kvarnarna mal långsamt. Handläggaren skulle höra av sig inom tre månader (som snart har gått). Under tiden får man hålla liv i alla övriga korttidsärenden… puh.

Bara att borra ner skallen i eländet och köra på tills det blir klart. Utan rast, utan ro. Startade i går kväll och fann att vi nog skulle använda oss av mycket från Kammarrättsärendet (18 sidor). Bra formuleringar där, jag tog det mesta… dvs. allt. Men det rör olika tidsperioder nämnda på flera platser i skrivelsen, vilka måste anpassas… överallt. En grannlaga uppgift!

Började klippa och klistra i går tills Word strejkade. Löste detta och tuffade vidare i dag. Efter många timmars gloende i bildskärmen och nio sidor förbiflimrande refererensdomar somnade jag – mitt i gärningen. Det bara sög till i skallen, gång på gång. Gick ut i friska vinterluften och vaknade till, lagom för att kunna fortsätta.  

Skriver texterna i olika färger för att kunna särskilja stycken och avdelningar. Under arbetet alltså;-) Nåt måste man hitta på. Strök ett par referensdomar för att korta till elva sidor. Efter en sista björnkoll gick det nyss iväg till AL. Ganska matt och yr… men nöjd.

Om det inte blir en snar lösning nu står ett femte ärende på kö till Förvaltningsrätten. I mars. Snacka om system för utmattning av sjuka människor. Tänk så många som kroknat på vägen…

Och ute faller snön stillsamt med stora flingor, och ugglorna hoar hemtrevligt i mörka natten. Ska nog sova gott nu.