En fantastiskt trevlig julafton tillbragtes hos unga familjen. Att se barnbarnet Stella (1,5 år) hänföras av sin första medvetna jul och alla klapparna var en upplevelse. Hon till och med pussade och kramade tomten. Flera gånger. Tack gode gud för att jag slapp se ett uppskrämt barn. Det är annars min fasa när det gäller tomteriet. Att hon troligen instinktivt kände att det var pappa spelade nog viss roll.

Spisen vi haft med blev succé och hon förstod med ens vad den skulle användas till (bra att vi levererade i monterat skick). När kokkärlen packats upp var lyckan gjord. Stekpanna, gryta och kaffepanna plockades upp på plattorna och sen ner i ugnen. Plattor knäpptes på och av. Luckan smälldes igen, och sen upp med grejerna igen. Upp och ner, ner och upp, med allvarlig min och sträng koncentration. Och så höll det på medan lilla rosetten kasade längre och längre ner i håret. Tills någon observerade att hon kröp upp på spisen och tänkte lägga sig där...!

Då var det dags att ansluta till oss andra vid tårtan. Självklart klev den lilla huvudpersonen upp på sin stol och åt själv...! Förundras över hisnande utveckling. Stella har att göra fram till nyår med att prova alla nya leksaker.

Julmaten klarades bättre än befarat för min del. Men... magsjuka tillstötte under natten. Alltid ska det vara något. Sovit hela dagen, borta för världen. Planen var att vila duktigt under dagen, och det gjordes med besked. Fast på fel sätt. Husbonden skötte fåglarna på egen hand och fick äta jullunchen ensam. Själv vågade jag inte smaka något förrän vid 15-tiden. Först nu i kväll känns läget hoppfullt. Julens traditioner ruckar ordentligt på invant vardasgliv. Rena stollaprovet, om man frågar mig.

 

Ruth

26 december 2012 09:22

Julen är små barnens dagar, dessa tindrande ögon är oslagbara. Detta med matfrossa har varit ett aber för mig, har ätit av allt på julbordet och kroppen vill inte vara med när det gäller kolhydrater, men det är självförvållat och knäppt. Mycket snö har vi fått under julhelgen och det kommer även nu. Mina inhysta julgäster åker hem i dag och huset blir tyst igen, en konstig känsla.
Kram min vän och en fortsatt fin jul.

http://bernamis.bloggplatsen.se

Margus

26 december 2012 21:45

Allt blir som vanligt igen, alltså. Håhå jaja.
Kram, och god fortsättning

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...