Man blir märkligt upprymd ibland när man sagt sitt hjärtas mening. Jag gjorde det! Sinnet rann till när en telefonförsäljare ringde. På min MOBIL!

Det är ABSOLUT FÖRBJUDET för försäljare att ringa till PRIVATA MOBILER. Ja, det är så förbjudet att det inte ens går att NIX-registrera en mobil. Den är fredad av det blotta faktum att det är en PRIVAT MOBIL (kolla texten på inlagd bild, plus länk HÄR).

Ändå ringer dom. Tidigare lät de bli mobilerna, men… nu ringer dom…

Den uppmärksamme läsaren vet redan hur harmsen jag blir av telefonförsäljare. Jag praktiskt taget skakar av ilska varje gång. Jag fattar inte hur vissa personer kan ta detta med en klackspark.

Den försäljare som ringer mig mår nog inte bra efteråt. Det är inte mer än rätt. Det är inget mot hur illa jag mår – av att bli terroriserad. Med vilken rätt ska de få tränga sig in i mitt hem, störa min fritid, väcka folk som sover efter att ha jobbat natt, störa människor som kanske nyss fått ett sorgebesked, som väntar på ett angeläget besked, som ligger hemma och är mycket sjuka efter svåra undersökningar och behandlingar? Va – jag bara undrar? Och det där med att flera nummer rings upp samtidigt, och den som hinner först ”vinner”… ett försäljarsamtal medan övriga som sprungit till telefon får ett klick i örat. Detta är inget mindre än ren telefonterror.

Så… jag gjorde det... Redan numret såg misstänkt ut. Jag tände på alla cylindrarna:

- Ja! (irriterat och ovilligt).

- Hej, det är Rebecca, kvittrade det i andra änden. Från dötörötörö… (uppfattar aldrig konstiga firmanamn).

- DRA ÅT HELVETE! (lugnt, genomtänkt, med eftertryck) Klick.

Jäklar så bra jag mådde i flera dagar efteråt.

Telefonterror och hemfridsbrott måste förbjudas. Det kan inte få fortgå. Finns det ingen namninsamling på nätet mot det här? Jo...! Det gör det. Hittade just en HÄR. Kanske finns det fler?

Jo, HÄR är en till - med fler namn (funnen dagen efter).

Veckans syssla: 80 meter häck med häckavstånd två-tre decimeter. En ny olympisk gren. Särskilt med saxstilen – grensax ;-) Nå, det gick väl an. 80 meter nässlor var värre. Nässlorna nästlar sig in överallt. Riktiga luringar. Först ser man dem inte. Rätt som det är har de krupit in i skjortärmen. Och när man står där med fejset mellan löven har man en tvåmetersnässla i ansiktet. Således fick de tas bort först. Även lönnarna är tuktade till samlade kronor. Förvånansvärt lite träningsvärk men... sträckt muskel i ena sidan kvarstår.

På tal om kronor… vad hände med de där ”horkronorna”? Som jag förstod hade åtta nidmynt tillverkats med förtalstext mot kungen. Upphovsmannen som trätt fram, den s.k ”konstnären”, riskerar åtal för tre olika brott: penningförfalskning, förtal och ringa bedrägeri. Någon skämtade om att mynten blivit så värdefulla att han lätt kan betala eventuella böter. Men… borde inte polisen ha tagit mynten i beslag? Tjyvjägare blir av med både vapen, fällt villebråd och jaktlicens. Får falskmyntare behålla sina förfalskningar?

Husbonden gick gjutkurs i betong på Byns Botaniska Trädgård. Kurstid: en kväll. Husbonden var skeptisk innan han åkte iväg, men fullföljde i alla fall. Turligt nog fick han med sin förre arbetskamrat på övningen. Farhågorna besannades, kursen innehöll väl inte riktigt vad han ville lära sig. Men ett par trädgårdsplattor blev det, och en ljusstake - med skönhetsfel. Svårt som attan att få ytan slät och utan blåsor. Kanske fick Husbonden ändå lite inspiration - det är ju aldrig tungt att bära. Plattorna platsar väl alltid någonstans.

Hösten är min tid. Kunde absolut inte motstå sjalen som Byns klädbutik tog in.