Jag kör en favorit till, så här en vanlig söndag kväll. Den här lever vi med, ständigt i minnet. Så är det för vår generation.

Den här säger bara allt. En evergreen. Jag som annars bojkottar all reklam... men den här får vara i min blogg..

Märkligt så gott det är att äta ute. Jag menar ute – utomhus. Med skogsdoft och fågelsång. Det behöver inte ens vara soligt och varmt. Korv och bröd är rena delikatessen… särskilt vid en lägereld. Husbonden fann att dagens mulna dis efter nattens regn var lämpligt klimat för eldning och startade en av de tre brasor som står på vänt. Inte läge att lämna den, så jag anslöt med lämplig lunch. Alla vet väl att grillvantar är särskilt bra varmhållare för varm korv….

På tal om mat så prövade Lilla Huset nåt smarrigt häromdagen; sweet & sour sås (Uncle Ben´s original) till vanligt ris och falukorv. Inspirerade efter en kväll på Bykrogen med thaibuffé. Inte särskilt svag för det thai-starka, men sötsurt… det är grejen. Att vi inte prövat detta förut… Men så går det när man bojkottar reklam-tv. Vad alla andra redan sett – och prövat – det hittar vi femton år senare. Bättre sent än aldrig. Tänker nog lära mig att ’göra själv’ dessutom.

Deklarationen är lämnad åt sitt öde liksom en lång rad annat pappersarbete. Kämpat med ’översättning’ av ljudinspelarens engelska manual till svenska. Nå, det där lät tufft, va… Googles gör jobbet, men det ska ju presenteras på rätt sätt också. Kämpigt nog.

Ett tussilagofält lyser upp tillvaron i närheten. Man blir alltid lika glad av de små solarna. Så länge tussilagon blommar är det vår. De blommar länge i år. Rent lycklig blir jag också av hästdressyr på hög nivå. Bänkade mig vid tv:n i går med näsdukar redo. Medaljörerna var suveränt härliga fast tårarna rann så jag knappt kunde se dem.

Så har Husbonden försökt ordna nåt för svalorna på taket. Vår gamla tv-antenn togs ju ner efter rostangrepp i vintras. Den nya duger inte till många svalor. Svårt dilemma. Bråttom. Det finns numera ingenting för svalorna att sitta på ute i landsorten. Undrar hur ledsna de ska bli när deras favoritplats är borta. En sparad koppartråd spändes mellan skorsten och ny antenn. Mindre lyckat, anser vi. Kanske blir koppartråden mer en åskledare rätt in i tv:n också…?

Nymfbarnen har lugnat sig efter hökattacken. De går ut igen. Rätt tufft ändå. Häromdagen syntes ett helt gäng lufta sig med tant Sussie som förkläde (se bilden). Sussie som skadade foten har ju inte häckat själv i år och tröstar sig kanske på detta vis, vem vet. Åsså fick den hemska mobilbilden med fasanen komma med. För färgernas skull, hehe...