Sista lasset med stockar nådde vedbacken idag. Grannen kom med traktorn och hjälpte till. Husbonden har slitit klart med allt som var 'inom räckhåll' men detta träd hade hamnat uppe på berget. Alltför långt för att ta med mannakraft. Stammen kapades i flera delar och kördes hem. Skönt.

Grannens fru ringdes in för avslutande kaffepaus med byskvaller och hon kom strax farandes per bil. Samtalsämnen saknas aldrig... Vägföreningens väl och ve är ett kärt ämne, särskilt så här i tjällossningen. Vår vägbit (fotot) hör till de bättre. Värre är det en bit bort med djupa spår i leran. Ja, så djupa att bilen riskerar bli hängande på mittsträngen. Måtte det snart rätta till sig.

Äggröra med prinskorv blev dagens hastigt påkomna lunch och sen blev Husbonden så inspirerad att han kubbade upp även de sista stockarna. Kvar är nu "bara" klyvning och stapling innan Stora Vårtorken sätter in.

Fiskdammen tinar försiktigt trots nio plusgrader. Isen blev tydligen megatjock under kort men intensiv köldperiod. Där nere under isen syns guldfiskarna endast som en röd massa. Stillsamma i halvdvala. Och ja... vi har sett dem röra sig.          Klicka för större bilder

För övrigt är Kompisens överklagande klart. Skrev merparten i går medan adrenalinet pumpade på i ren ilska över försäkringskassans oförskämdheter. Blev så rosenrasande vred att jag fick avbryta mitt i. Tappade koncentrationen halvvägs. Tillsammans redde Kompisen och jag ut virrvarret idag och skrivelsen kunde bli klar. Ska nog återkomma i bloggen om Fk:s senaste obstruktioner. De är mer än lovligt ondsinta nu, vill jag påstå.