Restmatperioden är bruten. Skinkan nedskuren och förpassad till frysen. Äntligen RIKTIGA måltider igen. Lilla Husets Krog serverade idag lever med gräddsky, rönnbärsgelé, stekt potatis och… PRESSGURKA. Till slut fick jag till det!

I hur många år som helst har jag längtat efter pressgurka. Haft receptet - men saknat rutin på detsamma. Men kommit på det för sent… ungefär när man strax ska äta. Den ska ju stå kallt en timme innan. Övade häromdagen, satte receptet på en skåpsdörr och grep mig an saken – i tid, dvs. en timme före maten. Ljuvligt. En del saker ska man tydligen uppnå 60+ för att lära sig. Fotade för den blivande receptboken.

   
klicka för större bilder

Överlevde Smällarkvällen. Ute på landet blir det aldrig så närgånget, om jag säger så. Långt mellan husen. Fast första raketen hördes redan på julafton. Någon ’klånupa’ måste testa. I natt gick vi ut vid tolvtiden och tittade mot svart himmel. Dån vid fronten... doooom, dooom! Svagt ljussken vid horisonten.

Pschiiit… for en ensam raket upp i vackra färger… booom. Från närmaste grannen, knappt synbar över talltopparna. Pschiiit… booom. Pschiiit… booom.  

Fjschuuuit… poff…! Från grannen längre bort. Efter fem minuter - färdigt. Allt är svart igen. Dyrt och synnerligen tveksamt nöje.

Gässen har dragit omkring i hundratal i oroliga flockar. En dag hördes de höggljutt kackla hela dagen borta på fälten. Uppbrottsstämning? Så länge de inte bestämt om de ska flytta eller stanna far de över oss ut mot åkrarna om förmiddagen och åter mot skogsdammarna i kvällningen. Svårt att missa. Ett fantastiskt skådelspel. Mäktigt. Njuter bara av att se och höra dem och har tillfälligt släppt tankarna på att filma.

God fortsättning på 2012!