Lilla Huset har nu tittat och njutit och längtansfullt suckat… hjärtat har pickat och tårarna trillat i dagarna två. På godbitarna från Stockholm Horse Show som SVT snuvade oss på med icke-sändning i TV.

Hästprataren från Provence Jean Marc Imbert med både häst och hund samt… Lorenzo med sin 12-hövdade flock andalusier (video nedan) måste man bara se. Enastående show, den sistnämnda även HÄR (1:34 in i inslaget på SVT Play). Hur fantastiskt skickliga dessa män än är beundrar jag alltid hästarna mest, så känsliga och lyhörda, så följsamma, så tillitsfulla trots flyktbenägenhet och sååå lugna och koncentrerade.

Dessa horsemen har mycket att lära oss alla. Man når alltid längst med tålamod, tillit och stillsamt tilltal. Umgänget med hästar ger väldigt mycket mer än att bara ’galoppera och hoppa hinder’ – det har jag alltid menat.

Det tog en bra stund innan vi fattade att SVT inte sände hästshowen. Men vi följde inte live utan kollade i efterhand på Play. Bättre att kunna hoppa över hela inslaget med riddare (hur kan det ha blivit så populärt?) och bara klicka fram det verkligt eftertraktade. Sen kikade jag förstås också på islänningarnas tölt. Kvar har vi dressyren att njuta av.

Vi var således för första gången hänvisade till SVT Play. Det vill säga vi som har bredband och internet. Så om det satt några stackars gamlingar ensamma och övergivna, kanske hästälskare… vad vet jag… så hade dom inte en chans att se det - licensbetalare eller ej! Men Sverigedemokraternas Landsdagar kunde man se i SVT:s Kunskapskanalen i tre hela dagar…!!

Plötsligt slår det mig att jag har härliga filmsekvenser från en ardennervisning i somras att klippa ihop. Det blir kul i vinter. Jippiee.

 

Erika

29 november 2011 23:09

Hästar är i sanning något alldeles speciellt. Jag saknar att vara i närheten av hästar så mycket att det knyter sig i hela kroppen ibland. Dock är det ju så att man måste prioritera i livet och som det är nu har jag alldeles för fullt upp med alla pälstussar och fjäderfän här hemma för att göra hästeriet rättvisa. Ja, det skulle givetvis gå ut över tiden med de ljuvliga här hemma om jag drog iväg och pysslade med hästar också. Kanske, kanske att jag, om orken blir mer närvarande, kan börja rida en gång i veckan framöver. Man får hålla tummarna! Tills vidare njuter jag av minnen och de få gånger då jag har chansen att umgås med hästar på riktigt.
Ardennerfilm låter spännande. :)

http://www.inka.bloggplatsen.se

Margus

30 november 2011 22:17

Ja, man får se upp med eventuellt habegär. Mina marsvin är mina surrogathästar, du vet väl att marsvinet enligt vetenskapen är närmare släkt med hästen än med råttan? Se mitt inlägg på följande adress:
http://margus.bloggplatsen.se/2007/03/23/107782-b-mockning-ar-trevligt-b/
Numera njuter jag hästar mest på avstånd, billigast så. Och man kan bli nöjd bara av att se dem!

 

Väninnan

30 november 2011 14:19

Lorenzo med sina hästar! Oj, oj!! Måste erkänna, näsduken kom till användning. Dessa djur, så mäktiga, så vackra och kloka. Ibland tar känslorna över, men man vill ändå se mer. Tack!

Margus

30 november 2011 22:21

Det är nyttigt för själen med känslosvall ibland.

 

Elisabeth

30 november 2011 21:21

Fantastisk hästman, vilken skicklighet!

http://belara.bloggplatsen.se

 

skogsfrua på dal

1 december 2011 04:53

Denne Lorentzo är helt utan sin like, ännu värre program i år! Hästarna och han själv har fina träningsmöjligheter i Camargue.
Grannen har ju två st av denna trevliga hästras. Unghästen är till salu (3 år), om man vore yngre....!

http://barasaras.bloggplatsen.se

Margus

1 december 2011 20:30

När man blir äldre är det oftast bara drömmarna kvar att leva på... och detta är väl en av de bästa drömmar man kan ha;-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...