Livet på landet förr... heter en bokserie som ges ut av tidningen Land. Lilla Huset har idag beställt alla fyra böckerna som ingår. Eller häften... är det nog snarare.

Vi har sneglat på dessa ända sen de började ges ut. Nu när fjärde delen kom slog vi till med paketpris 596 kr för alla fyra.

Serien består av landsbygdens egna bilder från Sverige på 1940-, 50-, 60-, 70- och 80-talen. En unik skildring av ett svunnet Sverige. Böckerna skildrar vardagliga situationer under perioden och är inskickade av tidningen Lands läsare. Man kan titta närmare på böckerna HÄR.

   klicka för större bild.

Detta är minnen från vår uppväxt. Både Husbonden och jag har levt och arbetat på landsbygden och har massor av minnen därifrån. Även om detta inte är personliga bilder så tror vi det blir en värdefull källa att ösa ur.

De fyra häftena heter i tur och ordning...

Livet på landet förr

Livet på landet förr - Fester och Högtider

Livet på landet förr - Arbete & Hantverk

Livet på landet förr - Från Lappland till Skåne

”Nordanvinden är alltid kall, varifrån den än kommer” sägs det ju. Det go’a aprilvädret tycks ha tagit semester. Vinterkappan på och vinden pressar sig in i Lilla Huset, så vi sparkar igång varmluftspumpen om kvällarna. Läste i en kommentar att det snöat uppe i Dalarna...!

Inte ens våra fåglar vill vara ute. De startade friskt i morse, men inom kort försvann de in igen. Det får vara någon måtta på friluftslivet, tyckte de väl.

I Royal Suite pågår ruvning av andrakullarna, alla ligger på ägg. Thomas och Sussie kom ju tillbaka dit så snart den lilla lutinoflickan kommit ut ur Gustafs holk, den som Thomas försökte köra ut. Hon har läkt sina sårskorpor på ryggen men Gustaf klarade både att mata sina fem ungar samt hålla Thomas borta från sin holk.

För att slippa mer bråk om Gustafs holk flyttade vi en av de lediga holkarna till samma långsida för att se om Thomas nöjde sig med detta. Det fanns en ledig plats längst bort i hörnet så där hänger nu fyra holkar på rad. Och tänk… det passade herrn. Bara det blev på rätt sida så. Härligt när man kan hjälpa till att lösa konflikter.

Årets nymfungar är avsevärt lugnare än förr. Inte för att de nånsin varit stirriga, men nu är de verkligen trygga och säkra. I tur och mognad tar de sig ut i utevoljären och prövar sina vingar, vistas i solen, klättrar och leker, för att sen ta sig in till kvällen för egen maskin. Aldrig några uppslitande scener med förtvivlade föräldrar som inte lyckas få in sina ungar. Allt går så smidigt. 

Det kan bero på att föräldrarna nu har erfarenhet av flera års häckningar och vet hur man uppfostrar barn. Det kan också vara så att våra tre nya hanar har en trygg och harmonisk inverkan på hela flocken.

Det börjar dra ihop sig till kläckning i veckan. Vi har ingen aning om hur många ägg där finns för de ligger så hårt på dem i holkarna. Risfåglarna är också inne på andra kullen, vissa kanarier på sin tredje omgång. Sebrafinkarna som fick återvända till flocken efter boplundringsraiderna har fullt upp med att ligga på egna ägg så det verkar som om kanariernas ägg får vara ifred just nu.

Väninnans Äkta Hälft är nu opererad i foten, där en sena hade sprungit av för två år sen. Patienten har vaknat till och befinner sig väl. Man håller tummar och tår för att allt ska vara i sin ordning.