Nu är vi rejält utmattade och slaka i både armar och ben efter att ha hjälpt fram Jörgen Brink till vinst i Vasaloppsspåret  samt fruktlöst kämpat sida vid sida med Di Svenske på skid-VM:s avslutande femmil i norska Holmenkollen.

”Benen känns som telefonstolpar, men det är ju lite det som är tjusningen…” som Johan Olsson uttryckte saken när de gått i mål. Kan bara instämma.

Inte nog med det… från Norge direkt till svinkalla ryska Sibirien där vi höll tungan rätt i mun för Helena Ekholm på skidskytte-VM i Chanty-Mansijsk. Hon sköt fullt och det räckte till brons!

Som om detta inte var nog fick vi framåt kvällningen rycka in lite vid friidrotts-EM i Paris där vår nya höjdhoppare Ebba Jungmark tog brons på 1,96.

Innan dess hann vi köpa hem gurka till marsvinen och ge Sigrid både frisk luft och en välförtjänt promenad ute på snöfria åkrar. Som vi har legat i…! Mellan varven åts stekt makrill. Efter utståndna vedermödor smakade det gott med te och varmkorv.

----------------------------------

Försökte förgäves läsa lite i ny bok. Kom dock inte längre än till de första tankarna av vilka denna bok är full, ty här får man vara lite skärpt… hör bara:

”Det yttersta som förnuftet kan uppnå är att erkänna att det finns oändligt mycket som överstiger dess förmåga. Det är inget bevänt med förnuftet, om det inte förstår det.

Om de naturliga tingen överstiger förnuftets förmåga, vad ska man då säga om de övernaturliga? [188/267]”

Citat ur boken TANKAR av den franske 1600-talsmatematikern och filosofen Blaise Pascal vars, enligt bokförlaget Bakhålls grundare, "fragmentariska, oordnade och hastigt nedtecknade funderingar i livsåskådningsfrågor publicerades efter hans död". Boken som fastän den kom till i största hast och aldrig blev färdigskriven ändå, av generation efter generation i hundratals år, har kallats den ultimata boken.

Det här är bara början... sjunger vi glatt i Lilla Huset. Det går inte med stormsteg, men det går långsamt framåt med våren. Sakta, sakta... enär vi bor i norrläge. Runt om oss på åkrarna har snön smält undan, men inte hos oss. Här får vi vänta på det ljuvliga som komma skall.

Läget dokumenteras så som det i dag ter sig denna 6:e mars 2011:

En vak i fiskdammen som äntligen inte fryser igen om nätterna. Torr gräsmatta som tittar fram när snön avdunstar bit för bit. Blad till kommande snödroppar som precis vågat sig upp.

" Intet är som väntanstider,

vårflodsveckor, knoppningstider... "