Läkaren ringde tidigt i morse. Hade väl fått mitt besvikna fax (se förra inlägget), men sa inget om saken. Vi förde istället ett rationellt samtal om mina besvär med värk och min önskan om utredning. Fick redogöra för var och hur jag har ont, samt var det är värst.

Av fötter, vrister, knän, händer och fingrar, armar och armbågar valde jag fötter och vrister som de jag har mest besvär av (för att börja i någon ände). Reumaprover ska tas och röntgen ske. Kanske kopplar han in "reumakollegerna" också. Ser man på... det kan löna sig att ryta till.

Nu är det som det ska, det är min medicinmottagning som tar hand om mig. Ingen ivägskickning till vårdcentralen med en axelryckning.

- Är detta början på en utredning nu då? frågade jag för säkerhets skull (man kan inte vara tydlig nog idag).

- Ja, det är det.

- Då kan jag avboka den tid på vårdcentralen jag bokat i reserv?

- Ja.

- Bra, då litar jag på dig nu. (Man måste ha tummen i ögat på dem numera.) 

Tulipanerna ovan räddades ur perennarabatten där SORKARNA ätit upp lökarna! En dag sågs de plötsligt sloka helt slappt. "Sork" sa jag direkt. Husbonden kollade. Jajamän, inga lökar under. Blomstren blev genast glada igen när de hamnade i hundarnas vattenspann.

Härom dagen förklarade elbolagen fortsatt höga priser med att det råder akut vattenbrist i norra Sverige, men det håller ju inte längre med alla översvämningar. Vi betraktas med andra ord som förståndshandikappade. Och nu hittar de väl på något annat som de också tror att vi går på.

Vi hann bara tänka att "nu binder vi elpriset" så kom det propåer i kvällens Rapport om att elpriset ska gå ned. Men… njae, vi går nog inte på det här. Vi binder. Marknadskrafterna får inte längre spela Monopol med Lilla Huset. Vi fick nog i vintras med ohemula elräkningar. Detta är svårt…

Alla förståsigpåare har hittills sagt att elpriset kommer att gå upp och …vi tror dem. Risken finns att den här rövarregeringen sitter kvar, och de gör då inget för att kontrollera eller styra marknaden, tvärtom. Och svensken demonstrerar inte längre. Tänk Ådalen 1931; då vågade folk kräva sin rätt och det gav resultat.

-------

För övrigt håller jag på Lars Vilks rätt att provocera vem han vill för att testa var gränserna går för vår yttrandefrihet. För den är verkligen i gungning. När en hop människor med våld kan attackera en föredragshållare och stoppa en föreläsning för att dom känner sig "kränkta" är det dags att stå upp för våra grundlagsskyddade rättigheter.

Här i landet har vi länge haft full frihet att säga och skriva det mesta utan att bli fysiskt anfallna. Nu prövas dessa våra rättigheter. Oroväckande att inga medborgare demonstrerar för att bevara yttrandefriheten.

Vilks för en mycket viktig diskussion och han vill ha mothugg. Så varsågod, i ett civiliserat samhälle debatterar vi argument för och emot, vi anfaller inte och anlägger inte mordbrand.

"När argumenten saknas, höjs rösten". Det talesättet går att överföra till vad som nu sker. Det är lågt och ociviliserat. Om vi inte står upp för yttrandefriheten har vi snart ingen demokrati kvar heller. Var är demonstrationerna?