För en knapp vecka sedan skrev Göran Greider i Dala-Demokraten följande tänkvärda ord:

"Veckans upprörda debatt om de hushållsnära tjänsterna visade en sak: att media är en egen aktör i denna fråga. Liberala Dagens Nyheter har flera dagar liknat en reklambroschyr för något av de nya tjänsteföretag som livnär sig på bidragspengar. Journalister och mediechefer som ska följa opartiskhetens ideal, tycks i denna fråga kasta allt sådant överbord. "

Vilket får mig att i denna blogg åter påpeka denna viktig fråga:

När inte media granskar makthavarna utan själva blir politiska aktörer, vem ska då granska dem åt oss?

... först en rejäl pension!

Grekerna har svårt att förstå behovet av en förestående sanering av sin ekonomi. Man demonstrerar och bråkar nu för att bl.a få behålla högre pensioner än man tidigare fått i lön. Häpnadsväckande i sig! Reinfeldts bok "Det sovande folket" gällde kanske grekerna? Så ovetande om sakers sammanhang har vi aldrig varit här.

Så olika det kan vara i världen. Medan Sverige har bugat och bockat och skrapat med fötterna för att bli godkända av EU och euron har sydlänningarna vägrat förstå. Medan vi dragit åt svångremmen och åbäkat oss för att följa alla nya regler – ofta redan de införts – har väl Italien aldrig följt några regler. Man säger bara si si och struntar sen i följderna. I Spanien och Portugal är det väl mañana som gäller, medan vi redan anpassat oss till den nya leksaksvalutan fast SVENSKA FOLKET LYCKLIGTVIS SATTE STOPP I TID. Om vi varit med i eurosamarbetet skulle vi nu varit tvungna att hjälpa grekerna (förlåt... euron) – utöver att vi redan haft vårt eget högst kännbara stålbad!

Sannerligen säger jag eder… ett stålbad så till den grad att Sverige nu inte längre ses som ett föregångsland utan ett avskräckande exempel. Som t.ex när folket i Ungern insåg att man inte kommer att ha råd med pensionerna framöver och i bästa tillförsikt började studera "den svenska modellen" som haft rykte om sig att vara trygg och säker. Trodde man… Tills man häpnade och förskräcktes och undrade vad den svenska modellen numera egentligen stod för och genast släppte alla tankar på denna veritabla skräckvision.

Oron sprider sig i dessa dagar för de olika pensionsreformer som är på väg i en rad EU-länder. Många EU-länder har en allmän pensionsålder vid 65 år men ofta ligger den reella avgångsåldern snarare kring 62 år. Sverige utmärker sig (igen!) med en arbetskraft som jobbar längre (såklart!) än i övriga Europa. "Bäst i klassen" avgår vid 63 – 64 år.

Hör radioinslag om Ungern HÄR.