Något som verkligen piggar upp i fågelhuset numera är denna affisch. En riktigt gammal goding i fågelkretsar, från tidigt 70-tal. Den skapades ursprungligen till en Fågel-Expo i Göteborg och var en av mina första kontakter med den tropiska fågelvärlden.

Min dåvarande arbetskamrat Lars-Åke var mycket aktiv i fågelföreningen och introducerade denna hobby i mitt hjärta. De hade en stor Expo i gamla Dicksonska Biblioteket i Götet och jag var fast direkt. Tänk, att det gick att göra så mycket fint för tamfåglar! Han berättade härliga historier om livet som fågeluppfödare och detta var för alltid rotat i mig.

Så när denna gamla bekanta affisch dök upp vid Fågel-SM i Uddevalla i höstas uppstod nostalgisk glädje. Att den fanns kvar...! Jodå, det hade tryckts massor på det glada 70-talet och den kunde nu återanvändas. Vi fick med oss ett exemplar hem till fågelhuset. (Klickbar bild.)

Inlägg från höstens Fågel-SM finns HÄR och HÄR.

Ett nytt grepp i fågelhuset för i år har givit resultat. Vi prövar "pang-på-rödbetan-metoden" vad gäller ljusökning.  Dvs. öka allt ljus till full dagslängd från 11 till 16 timmar på en gång, istället för att successivt trappa upp ljuset. Ljuset styr mycket av häcklusten - särskilt viktigt för kanarierna.

Normalt kortar man deras dagar under den mörkaste årstiden för att fåglarna ska släppa alla tankar på häckning och verkligen vila. Under midvintern tänds ljuset kl 9 och släcks kl 8.   När häckningstiden närmar sig ökas ljuset för att som max vara tänt 6-22. Under sommardagarna vaknar förstås fåglarna tidigare ändå på grund av ljuset genom fönstren.

Denna nygamla metod skulle visst ge en riktig hormonstorm utan negativa effekter, så vi prövar den. Och lustiga ting har hänt...

Piggy (född 2006) som aldrig förut visat intresse av häckning ruvade fem ägg och matar nu minst fyra ungar tillsammans med Ebbe Grön. Flera honor (som vi trodde) har 'kommit ut' som hanar, de sjunger och friar och deltar i matningar. Det gäller såväl Minnie-Mini och Menjadå som Pannela. Och Loa som hade lagt ner sådan verksamhet vaknade till och häckar nu med Helmut (som alltid varit en hona). Klicka för större bilder.

Så visst har det betytt något. Men 'Tjocka Charlotta' som vilar under redet på bild ovan har inte dragits med i känslostormen. Hon vill bara ha det lugnt och skönt och fräser åt närgångna pojkar. Ja, var och en gör som den vill...

Nu låter kanske detta som att man pressar fåglarna för att krama ur det gottaste, men så är det inte. Vad man vill med detta är att ge dem en chans att genomföra lyckade häckningar - för deras skull. När dom ändå lägger ned så mycket arbete.