Vildfåglarna har som tidigare nämnts i denna blogg lyst med sin frånvaro vid Lilla Huset i år. Desto trevligare var det då att rödhaken tittade fram i morse när solen sken på sitt mjukaste sätt. Dessa glimtar är ungefär vad vi sett av den lille gynnaren som annars brukar vimla här i trädgården.

Jag knäppte och knäppte men det blev inte bättre än så här.

Den lilla bruna väl kamouflerade saken (t.v.) bör eventuellt vara en gärdsmyg...unge? Håll med om att den är näst intill omöjlig att se. Denna lilla glimt var vad vi fick hittills i år. Andra år har vi till och med haft övervintrande gärdsmygar, men nu har de som namnet antyder verkligen smugit.

Jag som trodde att det skulle bli ett riktigt intressant fågelår när gulärlan (t.v. o nedan) dök upp på fågelvoljären i våras (sällsynt för oss). Inte då... tji fick jag.  Även den har mestadels lyst med sin frånvaro, fast kikat fram lite nu och då. Häromdagen såg vi en unge som måste ha varit gulärlans.

Men pilfinkarna då...? De har häckat och häckat... och håller väl på ännu. Men fler ungar har vi inte sett.  Det måste vara nåt med insekterna... Fladdermössen som också lever av dessa har inte heller siktats vid Lilla Huset. Och de som bott så troget i vårt hus.

Sommaren har varit hektisk med sina ljusa nätter. Fåglarna var aktiva nästan dygnet runt. Nu kommer de till ro. Höstro. Risfågeln kan vila i sitt fort utan rädsla för höken. Konstigt att jag kom så nära.

För ungefär en vecka sedan, kring den 20 augusti, märktes plötsligt en tydlig skillnad i fåglarnas tempo. Då kände de av någon anledning att sommaren håller på att avta. Det hände i samtidigt i alla voljärer. Nu har ett annat lugn etablerats.