Idag satsade Lilla Huset på denna halvproffssystemare som enligt "DIGITAL FOTO för alla" förtjänar en Oscar. Nikon D 90 tog hem segern i deras stora test i kategorin (nr 3/2009). Efter flera dagars jämförelser blev det just en sådan!

Kameraköpet har stått på listan i många år. Egentligen sedan 2007 när den lille Konika-Minolta klev in i Lilla Huset och gjorde bloggen möjlig. Fantastisk, dock med vissa brister. Man kan inte fota små fåglar genom nät när autofokus lägger skärpan på nätet...grrr.

När utbrändheten slår till blir det inte mycket allvar av kameraköpstankar. Har mest suttit och suckat att det vore roligt, men… därpå oöverstigligt trött av blotta tanken på all ny teknik som ska programmeras in i hjärnan. Medan åren går och går.

Husbonden som vet hur hett jag önskat en proffsig kamera tog tag i saken. Letade fram alla sparade nummer av den suveräna fototidningen DIGITAL FOTO som Lilla Huset prenumererar på och började plugga. Med erkänt diplomatisk förmåga lotsade han mig in på spåret bit för bit som en riktig pusher. Det var pedagogik på hög nivå. Tack snälla Husbonden!

Himmel så mycket ny teknik: Upplösning 12,3 megapixlar, 4,5 bilder / sek, ISO 200 – 3200, Skärm 3,0 tum, Brännviddsförlängning 1,5 x, Video med HD-upplösning, Optik VR DX 18 – 105 mm. Plus ett par A4 med ännu mer...

Principerna kan översättas till gamla kunskaper från journalisttidens analoga systemkamera Pentax Spotmatic, en riktig pärla på sin tid. Den ligger fint nedpackad i garderoben. Av nostalgiska skäl. Jag har också anmält mig till Byns nya Fotoklubb, all inspiration mottages tacksamt.

Men Jesses, så många knappar och rattar och teknik. Jag tror den kan allt… Det dröjer nog innan jag orkat lära mig så pass att bloggen har bilder från denna dyrgrip. Om inte Husbonden rycker in igen förstås...

"Nej, jag har sagt nej till EU en gång och är därför inte med. Jag ska driva en process för att bli av med mitt europeiska medborgaskap."

Så sa en god vän idag.

Tanken tilltalar en gammal rebell i hög grad. Man skulle egentligen låta bli att rösta. Det är väl så dom tänker, dom som skiter i hela EU-valet och som retat EU-etablissemanget så till den grad att det nu tjatas EU i radio- och tv dag efter dag. Och alla partier säger samma sak. Är redan trött.

Ett enda parti utmärker sig dock. Vänstern är det enda parti som vill ut ur EU. En röst på vänstern måste vara det bästa sättet för en nejsägare att visa vad man tycker om hela skräpet. Vänstern föreslår att medlemsavgiften till EU bör sänkas med 82 procent. Det skulle innebära att vi får behålla 22,3 miljarder som kan fördelas till landets olika kommuner.

Det skulle t.ex ge Hässleholms kommun 120 miljoner mer till vård, skola och omsorg. Mora skulle få 49, Strömsund 31, Botkyrka 192 och Sundbyberg 87 miljoner kronor. Så bra hade vi det före EU-inträdet. Det vet vi som varit med före EU. Undra på att det saknas pengar till vår välfärd.

2010-2012 beräknas EU-avgiften öka till 33 miljarder per år, då skulle vänsterns rabatt bli 27 miljarder.

Så nu har vi roat oss med att sätta upp vänsterns valaffisch på vägen utanför Lilla Huset. Vägen trafikeras väl mest av Bondens traktor men i alla fall… Man gör vad man kan.