För första gången har vi slammat krita på växthuset. Vi tröttnade på fiberduk som fastnar i växter, spindelväv och annat bös som samlas i ett växthus. Dessutom var den i vägen vid hösttvätten. För att inte tala om att inkommande fåglar kunde fastna i den. Alltså inköptes krita utan en aning om hur mycket vatten det skulle blandas med. Det blev lite mycket av den varan, men man lär sig…

Det ser faktiskt ut som fiberduk. Växthusväxter ska ha ljus och värme men inte brännande sol. Krita är därför en gammal klassisk metod. Enligt hörsägen är det vårsolen som gör mest illa åt unga växter och när växterna är stora och starka och solen inte längre är så stark har kritan regnat bort.

Lilla Husets nya myshörna är den så kallade "carporten" utanför fågelhusets tillbyggnad som i första hand var tänkt till skottkärror, redskap och vattenslangar. Nu sitter vi där jämt. Perfekt för soliga stunder morgon och förmiddag. Ååh, dessa fantastiska försommardagar... Platsen är lika perfekt i sval skugga när den varma middagssolen drar vidare runt fågelhuset. Här ska jag bo i sommar. Härifrån ser vi entrén, håller koll på när posten kommer och kan njuta av sommarens fågelliv i samtliga voljärer. Ännu bättre blev det när rottingfåtöljerna kom fram. Nyhetens behag. Vår gamla favoritplats vid fiskdammen får vänta medan vi bor in oss här.