... för socialisten, filosofen och epikurén Min Pappa som gick bort i natt.

Fyra timmar efter att jag lämnat hans lägenhet i går kväll kom budet klockan två i natt: "nu är det snart slut".

Vi hann knappt gå ner för trappan innan nästa samtal kom. Då var det över.

Äntligen var hans kamp mot de ojämna oddsen över. Kände bara lättnad, just då.

Det blev en nattlig utflykt för Husbonden och mig. Tackar pappa för att han kämpade sig hem så vi inte behövde dra långt iväg till sjukhuset.

Vi var framme på en kvart och han var redan klädd i de plagg jag valt ut. Rödvitrutig skjorta, en härlig mörkblå tröja som han klädde fint i (han var alltid frusen) och mörkgrå kritstrecksrandiga finbyxor. Kändes fint att sända honom på sista resan varm och välklädd.

Lättnadskänslan höll mig igång under dagen. Efter besöket hos Byhålans begravningsfirma ebbade krafterna ut och efter att djuren fått sitt i kväll kom Den Stora Saknaden och Tomheten.

(Bilden från förra året i Minneslunden på Mors Dag.)