Ännu en resa till Sjukhuset idag. Slapp köra själv, åkte med Hemtjänsten. Tur det för jag somnade på hemvägen...!

Pappa var uppåt värre och noterade vad som diskuterades. Hemgång väntas på tisdag om allt går som planerat med vätskeutdrivning och blodsockernivåer. Åsså blir det lungröntgen i morgon. Den blir också vägledande. Hur som helst har pappa fått ett hopp om framtiden, inte bara en grå oviss dimma.

Hemgång...förresten... det låter lite som hembud. Usch, huuu. Men är en avsevärd skillnad.

Nu börjar tröttheten ta ut sin rätt på mig, känner jag. Rätt mör i kväll. Om jag vilar bra denna helgen så klarar jag nog deklarationerna i nästa vecka. Så nu släpper jag tangenterna för ikväll. God natt.

ZzzzzzZZZzzzzzZZZZzzzzz

Operation Rädda Helmuts Ungar har hjälpt. Sebrafinkarna som fångades in var den åtgärd som behövdes. Ingen enda fågel sitter numera i Helmuts bo. Hon kan sköta sina ungar så som kanariehonor har för sed. Nu är de tre bebbarna duniga och fryser inte när mamma är ute i vårsolen om dagarna. Och de får vara i fred. Härligt.

Uno har tittat ut i världen. Flög så duktigt upp på pinne nästan genast. Mamma och pappa vakar och lockar för att få upp dem.

Nymfbarn är väldigt söta.

Nacki har legat och tryckt i olika bon under hela häckningen utan ett enda ägg. Förspilld kvinnokraft kan man säga. Men hon är rent fixerad vid detta och har till och med haft friare hos sig som matat henne. Efter ett tag genomskådar de hennes bluff när det inte händer något under henne och ger upp. Men Nacki ligger kvar. Så snart Helmut är klar med sina ungar ska redena ner och då får även Nacki ge upp. Hon är så söt där hon ligger.

Nacki har bara haft en enda unge, Nacka. Den ettrige sonen med okuvlig livsvilja som amputerade två skadade tår på egen fot och blev bra! Hon verkar dock ofruktsam efter detta.

Rusty har kommit upp sig. En stor bedrift när man har för korta vingar. Han har fått vänta länge på sina långa vingpennor och har därför vistats på golvet ända sedan han kom ur boet. Fågelungar som inte kommer "på pinne" räknas inte men han vägrar ge upp. Han lever på hoppet. Vi också.

Nu borde vingarna räcka till en flygtur men han kanske har kommit av sig när det inte lyckades i början. Hur kom han då upp i grenverket, kan man undra. Jo, han klättrar och flaxar samtidigt. Skulle vilja se hur det går när han ska ner. Vi hoppas förstås att detta ska hjälpa honom inse hur det går till, annars... hemska tanke... kommer a-ordet snart på tal. Fåglar som inte kan flyga är snudd på djurplågeri, men än har vi inte gett upp.