Här ligger våran nya webbkamera... eller övervakningskamera… eller vad man nu säger.

"Wireless camera kit, Security System" säger kartongen. Och många delar är det. Själva kameran är så liten att man nästan kan svälja den som en sån där Lennart Nilsson-grej.

Kameran inhandlades på skärtorsdag för övervakning av fågelhuset. Den ska kopplas till tv:n för att där kunna se vad som händer inne hos pipparna. Tanken svindlar. 900 kronor. Inte farligt för all den glädjen. Bara vi nu får igång den… Började tappert spåna hur vi skulle koppla in den redan första kvällen, ...många kanaler var det…!

Spånandet fick ge vika för påskstädning i ett par dar, påskmiddag för pappa i går och idag påskbesök i bonusdoteras nyköpta hus. Och nu är vi trötta efter allt påskande.

Nu ska Husbonden jobba i två dagar och kursa en tredje. Sen får vi Med Saken Ta Itu på nytt. Såvida jag inte gör själv i min ensamhet… Kvinnor Kan… HA... sådana dagar äro förbi. Det var förr det, innan tekniken knockade mig. Nu tas här bara små, små steg i taget. För att inte gå i taket när det misslyckas. Eller somna på stört.

Det får bara inte bli som när jag blev utbränd och inte klarade den nyköpta videons installation på över ett år och garantin hade gått ut...

Så nu är underverket äntligen inköpt. Folk skaffar sånt här för att övervaka babyrummet, garaget, entrén, postlådan och allt möjligt. Det är ju numera ekonomiskt överkomligt. Om man skulle få kontrollfnatt kan man köpa ytterligare TRE kameror (à 500 kr/st) för inkoppling på samma mottagare. Ja, ja… nu vet vi det. Vi ska ha igång den här först. Vi återkommer...

Våra risfåglar blir mer speciella ju bättre vi lär känna dem. Att de är tuffa och munhuggs med varann, att de är noga med rangordning och använder burdusa tillrättavisningar... det visste vi. Att de är otroligt charmiga och roliga under tiden visste vi också, som när de göra fula grimaser åt den granne som vill tränga sig på. Det är lite trast- och skatbeteende över dem ibland.

Nu har vi även sett deras uppfostringsbeteende. Det skedde när en ny liten parvel kom ut ur holken, vilket hände av misstag när jag kontrollerade en holk där tiden egentligen var ute. Vi antog att holken var tom, men där fanns ändå en eftersläntrare som hoppade ut. For omkring på låg höjd, ömsom på golvet och ömsom på nätet som fågelungar ofta gör.

När han tiggde mat blev han bryskt tillrättavisad. Ja… nertryckt! Vi såg hur en vuxen risfågel hoppade upp på honom, knycklade ihop ungen med fötterna och trampade på honom där han låg på golvet! Beteendet pågick under 15 sekunder men var inte aggressivt för då skulle ungen pucklats på med näbben, så var det inte. Uteslutande användes fötterna.

Strax gick det upp ett ljus, polletten trillade ner. Vi har länge talat om hur duktiga risfågelbarnen är till skillnad från andra, de sitter alltid uppe på grenarna. Vi har aldrig sett någon ny unge på golvet. Nu förstår vi varför! Ungen blev handgripligen lärd att det kan vara farligt på marken! Nästa gång vi tittade in satt han mycket riktigt på grenarna, han också.

När fågelungar lämnar boet sker detta i regel tidigt på morgonen, såväl i fågelhuset som i naturen. Vi kommer inte dit förrän vid åtta-niotiden. Då har de vuxna hunnit få upp ungarna på grenarna och vi har trott att det berott på ungarnas utveckling. Så icke. Det finns ständigt nåt intressant att lära.

Dave Brubeck Quartet med Take five vilken gjorde honom känd 1959. Här i en upptagning från 1961 med Joe Morello i högform i det coola trumsolot.

-------------------Tyvärr borttagen av You Tube.-------------------------

Här behövs lite House Warming Party i nattkylan. Brrrr.

Storbandsjazz, favoriter, mmm, hjärtat pumpar blodet varmt.

TOMMY DORSEY & ORCHESTRA : WOOGIE BOOGIE