Läste hos Ekoxens blogg att hennes hund satt i sig både dragkedjor och handduk. Man tar sig för pannan... vad allt kan de inte få i sig. Hade det inte varit så farligt kunde man skratta åt det komiska, men det kan ju gå riktigt illa. Operationer på grund av svalda föremål är mycket vanligt.

Något jag aldrig glömmer hände för sisådär åtta år sen. Våran Ulrik satte i sig en 20 cm lång rådjursskank. Med klöv. Han var nog fem år när det hände. Vi hade fyra lösa hundar på skogspromenad. Fler hundar tillsammans triggar igång sväljreflexen, det gör det.

Ulrik fann den härliga skanken och sprang med den på tvären i munnen och demonstrerade. Han var så lycklig över fyndet att jag lät honom ha den. Med ens blev de andra intresserade varpå han rusade i förväg och svalde den. Hel och hållen. 20 centimeter lång...!!!

Skynda hem, tänkte jag... djursjukhus, operation.... Vi talade med veterinär och var beredda. Han mådde inte alltför illa. Han både åt middag (!) och drack.  Vi avvaktade eftersom han funkade. Klockan elva på kvällen kräktes han upp klöven. Den hade lossat av magsyran därinne.

Han låg inte på sidan på tre dagar. Reste sig lite trögt, gick lite svårt i trappor, men åt och drack, gjorde sina behov fast han hade liiite svårt att kröka rygg. Avföringen var normal. Sen lättade det lite allteftersom och något ingrepp behövdes aldrig. Magen hade tagit hand om både ben, skinn och päls på skanken.

Jag fattar fortfarande inte VAR den låg inne i honom. Den måste ha legat på längden i matstrupen och så att säga "matats ner" i magsäcken efter hand. Jag begriper inget. De dagarna var fyllda av fasa och häpnad kan jag säga. Denna skiss visar hur stor skanken var i förhållande till honom. Hundars matsmältning är en riktig gåta.