Det händer roligheter i fågelhuset. Det går framåt hos nymferna. Thomas med sina båda fruar ligger i holk sedan en och en halv vecka tillbaka. Pappi fick fullständigt fnatt när äldste sonen direkt på första dagen knep Bästa Holken, själva Residenset, mitt framför ögonen på honom.

Pappi har inte varit sig själv på hela tiden, han har väsnats och bråkat, försökt att inta Residenset med våld men snöpligt fått finna sig besegrad. Thomas briljerar genom att ogenerat para sina flickor mitt framför Pappis ögon.

Pappi kunde inte komma till ro och vaktade Holk nr 2 i rangordningen med näbbar och klor. Hans Topsy ville in men det blev ingen ordning med något. När Lillis och Isabell ville gå in i "sämsta" holken gick inte det heller.

Nehej, här skulle INGEN gå in nånstans förrän Pappi valt färdigt. Således satt hela gänget som förlamat under tiden. Fast Lillis har ju parat sin Isabell, det har han.

Nu har Pappi och Topsy äntligen bestämt sig och turas om att vara i sin holk. Där bör nu vara ägg, men vem vill störa i det tumultet för att kolla. Vi gissar och noterar. Och äntligen blev det lugnt därinne.

Lillis och Isabell börjar nu intressera sig för sin tilltänkta bostad och försvinner in där vid olika tider UTAN att bli hindrade… Vi håller fingrarna korsade.

---

Hos kanarierna är det stillsamt. Här en bild på 3/4 av den första och enda kullen hittills i år. Googles har nåt att pyssla med i sitt rede, har minst en unge. Gretchen trycker hårt och ruvar tre ägg i sitt bo. Helmut har lagt ner planerna på ny kull just nu.

Risfågelungarna droppar ut. Två nya ägg är lagda i en holk. Sebrafinkarna har fem nya ungar i sitt bo. Måsfinkarna bygger.

Papegojornas "första paret ut" sköter ruvningen exemplariskt i sitt lilla hus. Ännu ett par är på väg in i ett annat. De övriga surrar som flugor runt de tomma holkarna, så man kan inte påstå att här är dött..

Upptäckte idag att jag sumpat gårdagens tandläkartid. Det blev ett chockartat uppvaknande. Bums när jag kom ner i köket tittade jag på tidkortet för att kolla att tiden var rätt. Det var den, men Onsdag den 12:e stod det. I går!

Och missen hade inget med gårdagens utflykt att göra. Hade helt enkelt skrivit in fel dag i almanackan sedan långt tillbaka. Det tog en god stund att lugna ner sig, om jag säger så.

Förbaskat också. Det blir att krypa till korset och erlägga 405 kronor i Syndapengar. För ingenting!

Dessutom skulle tandläkaren ha semester så jag fick ingen ny tid förrän den 10 april… en hel månad!

Har just avslutat ett samtal med Kompisen som är inne på rond 15 eller nåt sånt med sitt försäkringskasseärende. Jag saknar ord.

Hon har råkat ut för all ondska man kan tänka sig. Fk bara ströp ersättningen utan riktig utredning, hon har valsat runt hos läkare som bara strular, hon har fått tvinga sig till en utredning genom att hota läkaren och när man läser resultatet av denna undrar man vilken del av kroppen hon är frisk i.

Arbetsförmedlingen kan inget göra för hon är inte frisk nog, men Fk påstår att hon är lat och frisk och har stulit hennes rättmätiga ersättning. När en slutlig bedömning skulle göras med alla inblandade instanser så pallade dom inte för kompisens präktiga dokumentation och vägrade henne närvaro genom att kalla henne för färdigutredd…!!!

Kompisen är vid det här laget ett praktexempel för riksplanet över "Förkränkningskassans" Nya Ondska. Turligt nog har Byhålans kurator och arbetsterapeut gjort gemensam sak för att Kompisen ska få sin rätt och driver ärendet vidare på eget vis. Hoppfulla. Jovisst hoppas vi också. Egentligen. Men vi äro luttrade. Här tros inte på något förrän det är klart.

Kompisen filar just nu på Sitt Lidandes Historia och det blir en berättelse det. Believe me. Sen ska vi slå våra kloka huvuden ihop och redigera och sen ska den ut. På bloggar och ut i offentligheten. Till allmänt beskådande.