Vankar av och an i väntan på besked om Toste på Djursjukhuset. Han mår efter omständigheterna väl, gillar läget och svarar på medicineringen mot akuta besvär. Fler undersökningar återstår.

Pappa har varit på middag. Har börjat renskriva material från pappas historiska noteringar. Åt honom. Han, som fyller 85 i april, vill nämligen skriva några (!) böcker om sitt specialintresse. Förstår inte hur det ska gå till med hans besvär med gula fläcken och blodsjukdom, men... det är ju hans business. Kan man bidra med något för att hålla drömmen vid liv är det väl bra.

Morgonens koll i fågelholkar och reden visar att risfåglarna lyckats ruva fram fler ungar. Bland kanarierna är det just nu bara Helmut, Googles och Orange som tänker svara för stammens fortlevnad. Låter lite blekt, men är bättre än inget. Fem grå och tre beige alldeles bedårande sebraungar har hoppat ut ur bona.

Gårdsplanen utanför ser ut som ett slagfält efter alla fällda träd, visserligen omhändertagna och sorterade i högar men lite nybyggarkänsla är det. Här väntar mycket jobb innan det blir eldningsbar ved, det gör det.

Denna låt med Svenne Rubins får mig att tänka på den samtida och lika vanliga PV:n som var MIN favorit på 1960-talet. Som 15 åring provkörde jag både BMC Cooper (lilla hundkojan) samt en Amazon med det fräcka avgassystemet abarth med dubbla kromade slutrör. Kunde till och med backa med släpkärra före körkortet. (Snälla killar visade förtroende.)

Man var bilintresserad och kunde samtliga förekommande bilmärken. Det var mycket roligare förr, när det fortfarande gick att se skillnad på bilmärkena. Nu har jag förlorat greppet eftersom alla bilfabrikanter kopierar varann, är glad om jag ser skillnad på färgen...;-)

Här den kära "dyrgripen" som gick runt hela Sverige.

Och tuff var man (nedan).

Halva tonårstiden tillbringades i bil eller väntande i garage. Alltid något som skulle repareras. Lärde mig att det gick fortare om man deltog. Tänkte ett slag bli bilmekaniker, särkilt när vi lackat om den kära PV-57:an från sin rosabeige originalfärg till californiavit (nämnd i låten) med röda fälgar och schackrutig grill.

Provkörde också en automatväxlad Chevrolet Impala som kompisarna hyrde bara för att känna hur det kändes. Stor skillnad mot PV:ns tre växlar och osynkad etta, men föredrar fortfarande att växla själv.