Äntligen tog Svenska kennelklubben ett steg åt rätt håll när man helt nyligen gav ut boken Svenska Hundraser - Ett kulturarv. Såväl bok som gärning har saknats länge. Köpte förstås ett ex till samlingen. (Blev dyrt när man bor på landet och inte åker till utställningar för att köpa där, egentligen 375 kr men inkl. porto och postförskott 491 kr. Brrr...)

Våra svenska, inhemska hundraser tillhör vårt kulturarv och mitt hjärta har i 30 år klappat särskilt varmt för västgötaspetsen som därtill hamnat på omslaget. Boken är elegant, påkostad och gedigen med text på både svenska och engelska och många väldigt vackra bilder.

Min andra favorit i den här boken är ofrånkomligt den imponerande och mycket västgötaspetslika jämthunden.

Utöver dessa raser omfattar boken till lika delar även svenska lapphunden, dansk/svenska gårdshunden, hälleforshunden, svenska vita älghunden, hedehunden, smålandsstövaren, schillerstövaren, hamiltonstövaren, gotlandsstövaren, drevern och norrbottenspetsen. Samt kalixhunden och dalbohunden som inte längre finns och slutligen en presentation av 13 närbesläktade nordiska raser från våra grannländer.

Mmmm... visst är det en bok som jag ville ha. Trots priset.

----

Ska bara tillägga i efterhand att boken går att få för 242 kr genom nätbokhandeln, fri frakt och med bilagd faktura.

Nu jäklar har författaren och poeten Marcus Birro dragit igång sitt Upprop I Människovärdets Namn om "skottpengar på alla jävlar som faller utanför ramen". Dels i sin blogg, dels i debattartikel 14 jan på Aftonbladet. Och fått ett enormt gensvar från AB:s läsare HÄR.

Nu tar han tar striden för sjuka och sorgsna som inte själva orkar. Fjärde rikets frontsoldater benämner han Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och gör det så bra, så medmänskligt, så riktigt, så medryckande och lättläst i en enda medkännande ryggmärgsreaktion men ändå sakligt med udden riktad åt rätt håll.

Heder åt Marcus Birro som utmanar de anställda på FK att sluta lyda order som soldater i krig, sluta skylla på Reglerna när hanteringen inte längre är mänsklig.

Han uppmanar oss alla att ta vårt personliga ansvar till påverkan, att inte vara den som ser vad som pågår utan att göra något.

Det är bland annat därför jag själv ofta återkommer till ämnet i min blogg. Då har jag gjort vad jag kan, trots sjukdom. Alla orkar vi något lite.

Marcus Birro slår huvudet på spiken i följande citat:

"Makten älskar sönderfall, älskar enslighet. Makten älskar när valkiga nävar knyts i fickorna och när vi lever var och en, för oss själva i tron att vår lilla röst inte betyder något. Men det gör den! Vår röst betyder allting. För oss själva, för vår egen heder, för att vi ska kunna se våra framtida barn i ögonen; men också i det stora. Alla förändringar av värde har alltid, uteslutande, kommit underifrån. Det är vi som förändrar. Är vi tillräckligt många och lyckas vi med konsten att ena dessa tillräckligt många kan vi faktiskt förändra tillvaron. Det är vad jag tror.

Jag hoppas att våra röster blir tagna på allvar och att vi faktiskt lyckas åstadkomma en förändring."

Det kunde inte sägas bättre. Birro har härmed en plats i mitt hjärta och en länk i min blogg. 

Är detta början till det stora Uppror vi väntat på. Jag hoppas det!