En vilodag. En riktig vilodag. Här har inget nyttigt blivit gjort över huvud taget. Pressat ett par byxor åt pappa. Kört en tvätt lakan. Det är allt. Finito. Inga måsten, inga planer. Husbonden njöt av skidor på tv. Årets första dag i Vilans Tecken... hmm... en god föresats...?

Så förflöt dagen och ...kvällen. Hamnade framför tv:n väntandes på Fredriksdalsteatern. Kände hur kroppen slappnade av redan då. Och mer blev det av den varan allteftersom programmet flöt fram. Teatern var verkligen rolig, hängde med länge, gled ohjälpligt in i sömnen, en sån där härlig sömn där kraften bara rinner ut ur kroppen. Totalt kraftlös och matt. En djup vila. Vaknade lagom för att se avslutningen... och nu sitter jag här.

Min "röda mule" är efter snuvans hädangång istället VIT ... av salva som ska mjuka upp elefanthuden på densamma. Pappa tränar sin gång på sjukan, insulinnivån är normal igen, snart hemgång ett skrämskott rikare...

Äntligen vardag i morgon, och jag ringer hemtjänsten. Äntligen startar verkligheten upp igen. Hjulen drar igång. Äntligen slut på helgdagarna... ibland blir det bara too much. I morgon ska julpyntet bort och granen. Ett nytt år, ett nytt liv startar. Fast adventsstakar och -stjärnor blir kvar till trettondan... eller tjugondan... det beror på hur det känns... För nu återvänder ljuset. Det syns redan.

Bloggens läsare önskas ett riktigt GOTT NYTT ÅR med detta praktfulla fyrverkeri.

Garanterat kemikalie- och giftfritt,

garanterat smällarfritt och

garanterat brandskadefritt.

Det enda vettiga sätt att njuta av fyrverkerier idag när Planet Earth mår illa.