Jag älskar getter.

Små magra, knotiga överlevare som lever på ingenting. Härdiga. Säkra på fötterna. Intelligenta. Humoristiska. Nyfikna. Tuffa. Luktar gott (jo-o!). VACKRA.

Har alltid njutit av dem i djurparkerna men en slump gjorde att jag på 1970-talet fick hem några tidigare än tänkt. Grannarna var från Jämtland och skulle ha getter, det hörde bara till. Lantras. Jag skulle bara skjutsa med släpkärra.

De köpte några stycken samt en stor och kraftig bock (Mao), vit med lååånga horn. Som av en händelse fanns en get (Vaja) med sin killing (Lura) till mig också. Alla gick in i suggburen. (På bilden Vaja och Lura med var sina killingar i min famn. Jackie vid fötterna.)

Bäää-häää-häää...  Lätet är så gulligt. Vita och Tretti fick de förstfödda heta, en get och en bock. Grannens vita Mao var förstås far. Killingarna var silvrigt vita i den mjuka pälsen. Vuxna getters ragg får istället den där sträva, lite feta strukturen. Ett fantastiskt hårlag som jag beundrar.

Killingar är bedårande när de steppar omkring på små klövar och riktigt njuter av tip-tap-ljudet som uppstår. Herre-på-täppan var en populär lek.

Att getter lever på nästan inget fick jag många bevis för. Trots kraftigt och fint bete sträckte de sig begärligt efter de torraste buskar och gräs! Granbarr åkte in i munnen utan betänkligheter och tuggades förtjust, som inkentinken. Vatten drack de inte heller så mycket. Speciella djur.

Enda problemet med getter är att de hoppar över stängsel, visst var det kul med besök inne i köket men bor man nära vägen är det livsfarligt. Nu har jag inga getter längre, men min farmartid var härlig. (Sista bilden: Lurifax)

 

Ruth

26 november 2007 23:16

Getter luktar inte gott, men är roliga och vänliga och fulla av bus och upptåg. När jag var barn så var jag ofta på sommrarna på en fäbod med min moster och lärde mig att mjölka och koka getost, ett slitsamt göra att stå och röra i en järngryta i timmar, men det är ett kärt minne..

http://bernamis.bloggagratis.se

 

Alle

27 november 2007 00:11

Så söta getter och killingar...de är roliga djur!

http://www.alleswe.bloggagratis.se

 

Vita

27 november 2007 07:24

Heter killingen Vita? Jag blir rörd

 

margus

27 november 2007 11:10

Ja, Vita... den HETTE Vita! Tänkte väl att du skulle reagera. Fint namn.

 

skogsfrun

27 november 2007 16:33

Ljuvliga bilder! skogsfrun har alltid fantiserat om getter men det bidde får. Nu har vi en getgård i Högsäter några mil bort, till sommaren SKA skogsfrun ta sig dit.

http://barasaras.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...