Svångremmen dras åt ännu ett hål!

Dagens vandring genomfördes i kraftig blåst och därmed betydligt svalare väder än hittills. Tog en varmare vinterkappa på mig. Skulle även behövt både handskar och mössa. Utan mössa blåser liksom kroppens egen värme ut ur huvudet. Tur man har stavarna, det blir 'typ' fyra ben faktiskt. Med de båda "extrabenen" håller man balansen bättre och kan skjuta på i motvinden.

Det var lite som sagan där Solen och Vinden tävlade om vem som kunde få rocken av mannen där nere på vägen. Vinden tjöt och ven och stormade så att mannen drog rocken allt hårdare omkring sig. Medan Solen stekte och gassade och log sitt allra mildaste leende så att mannen till slut lättade på klädnaden.

Svägerskan ringde med rapport från genomgångna undersökningar. Det väsentligaste var bra, annars lite småskavanker. Så där håller det på i vår ålder...

Hann även städa för marsvinen och duscha innan vi var bjudna på middag hos Väninnan. Tittade längtansfullt på datorn... och klockan... och datorn igen... Ingen pardon, insåg det omöjliga och fick återkomma nu istället.

Middagen var mycket trevlig och maten god. Vi resonerade livligt om det mesta såsom vi hava för sed, i dag mest om hunduppfostran där vi har en del problem att ta itu med. Kom fram till en del lösningar.