Grannar är ett vitt begrepp. Betydelsen är olika på landsbygd och i stad. Vi har sex grannställen inom 300 meters håll, några synliga, andra strax bakom skogen. Dessa kallar vi självklart för våra grannar, några närmare finns ju inte. I städernas villaområden räknas kanske de närmaste villorna, radhuslängan eller ”svalelaget” i hyreshus som grannar, men knappast längre bort.

Men… vi har inte bara de närmaste grannarna, vi har fler. Gårdarna på två kilometers avstånd kallar vi också för grannar. På vintrarna ser man hur det lyser på ställena ute över åkrarna, man vet att de finns där även om vi inte ses förrän till våren igen. På detta håll har vi sex grannställen. Dem hejar vi på när vi passerar, stannar och byter några ord med ibland, bjuder in på kaffe nån gång eller kan ringa och önska god jul eller fråga om nåt. Säger bara ”hej, det är jag…”.

Attityden är vänlig och kamratlig med respekt och lagom distans trots att vi känner till mycket om varandra. Detta måste ju kallas grannar, goda grannar, även om avståndet är väldigt långt jämfört med staden. Annars vet jag inte vad vi skulle kalla dem. Två kilometer i en stad är nåt helt annat.

Jacka på! Slut på sommarvärmen. Endast 10 grader om natten och inte mycket mer om dagarna. Nattfrost på gång i nästa vecka... sa SMHI. Huuu.

Klippt klor och rensat öron på marsvinen idag. Alla sju. Snart väntar bad.

Först så går det upp och sen så går det ner... Inte bara börsen som fluktuerar i vår kapitalistiska värld. Nu är det bostadspriserna i Stockholm som vänder neråt efter en våldsam uppgång under våren. Ja, ja.... så går det.

För presenningen över vedhögen var det också upp och ner. Först av, körde många kärror och staplade vackert, sen kom regnet, avvaktade, körde några kärror till sen var det kört, så att säga. För den dagen. Då åkte presenningen på igen och sen sken solen hela eftermiddagen. Men vi övergick till voljärbygge. Idag samma sak. Va' trött jag blir.

Det blev i alla fall NÅGOT gjort.